Enligt medieuppgifter förhandlade Lettström med personer i den undre världen om att köpa loss bilder som är pinsamma för kungen och att betala för en dementi, men det blev ingen uppgörelse. I stället hamnade historien i medierna.
Att en av kungens närmaste vänner är beredd att betala kriminella personer utpressningspengar för att förhindra obehaglig medial uppmärksamhet tyder på att han anser sig stå över lagen, och kastar en mörk skugga över kungen själv. Att kungen, genom ett farligt dåligt omdöme i valet av vänner, görs sårbar för utpressning kan i värsta fall bli ett hot mot rikets säkerhet.
Å andra sidan är det ingen som lastar Håkan Juholt när hans livskamrat begår bedrägeribrott, eftersom var och en ansvarar för sina egna gärningar. Men det blir mer laddat när det handlar om kungen, eftersom folket inte har möjligheten att rösta bort honom i nästa val. En viktig skillnad är också att när Juholts kvinnas brott blev känt mötte han pressen, svarade på deras frågor, tog avstånd från brottet men förklarade att han förlåtit sin partner. Kungen skickar ut ett pressmeddelande på två meningar och vägrar att svara på frågor.
De bilder som Lettström intresserade sig för ska enligt medieuppgifter visa hur kungen på 90-talet var åskådare till en sexakt på en klubb. Det är osäkert om bilderna verkligen existerar och är äkta. Dessutom är det inte ett brott att titta på när andra människor har sex.
Men bara ryktena om bilderna, Lettströms försök att röja undan dem och hovets vägran att svara på frågor skapar problem. Tillsammans med tidigare uppgifter om "kaffeflickor" ger det en bild av att kungen och hans vänner har en skev människosyn, där de själva är upphöjda och därför får utnyttja andra. Förvisso är det så monarkin fungerar - kungen är upphöjd och kan inte åtalas för brott. Men för att monarkin ska fungera krävs också att dess yttersta symbol, kungen, visar mognad och omdöme och inte använder sin särskilda position på ett sätt som leder tankarna till en osnuten Stureplansbrat som sprutar champagne på tjejer och betalar med pappas kreditkort.
Ändå har Republikanska föreningen fel när de försöker göra skandalen till en fråga om att byta statsskick (SvD 26/5). Corren vill också ersätta monarkin med republik, men det ska ske av principiella skäl, inte personliga. Republik är rätt därför att folket får välja och avsätta sin statschef, och för att barn slipper födas in i det lyxiga slaveri som arvsmakt innebär. Glider man över på personanknutna argument räcker det med ett begåvat tsunamital eller en populär Victoria för att frågan om republik ska begravas.
Oavsett statsskicksdiskussionen så måste hovet ändra sin mediestrategi. Det är inte "i tiden" att vägra svara på frågor när kungens vän haft samröre med den undre världen.