De sämre resultaten tillsammans med minskad disciplin, lägre kunskapskrav och minskad befogenhet för skolpersonalen har gett upphov till begreppet "flumskolan". Såväl Lärarförbundet som Lärarnas Riksförbund välkomnar den nya lagen.
Att kunskapen sätts i fokus i en skollag kan verka självklart. Den självklarheten har tyvärr bleknat mer och mer i den svenska skolan. I den socialdemokratiska skolvarianten har det snarare varit viktigare att alla elever är jämsides, än att var och en får skaffa mesta möjliga kunskap efter sina förutsättningar. Skolan bör varken hämma de elever som har lätt för att lära eller stressa dem som behöver mer tid på sig. Särskilda profilklasser för elever med särskilda talanger även i teoretiska ämnen är alltså rätt tänkt.
Att elever uppmärksammas som en heterogen grupp och att valmöjligheterna ökar för att bättre tillmötesgå olika elevers behov, är förmodligen den viktigaste förändringen som Jan Björklund och regeringen genomför i och med den nya skollagen. Detta syns inte minst i reformerna för gymnasieskolan där exempelvis den ensidiga idén om att alla ska bli högskolebehöriga tagits bort liksom fler vägar till två typer av examen beretts.
En viktig kommande förändring för skolan är betygen. Ny betygskala är väl i och för sig inte fel, många har påpekat att blott fyra steg (tre godkända) är för snålt. Men det viktigaste är att betygen ses som ett naturligt uppföljningsverktyg som börjar användas i tidigare år. Att först i åttonde klass meddela en elev var denna befinner sig kunskapsmässigt är alldeles för sent. Dessutom minskar dramatiken, som främst de som ogillar betyg har skapat, om betygen ges från tidigare år. Betyg är ett hjälpmedel för såväl lärare som elever och deras målsmän. I en mer individanpassad skola är det viktigt att elevernas resultat uppmärksammas och följs upp. Betyg är inte det enda sättet att göra det på, men ett fungerande sådant.
Betygsmotståndarna nummer ett och två - Vänsterpartiet och Miljöpartiet - fick vika sig i och med den rödgröna överenskommelsen inför valet. Partierna accepterade till och med betyg från årskurs sju. Alliansens förslag är från årskurs sex. Skillnaden på ett år kan verka mindre än den är, med alliansförslaget får eleverna betyg redan på mellanstadiet och med det rödgröna först på högstadiet. Lärarnas Riksförbund har förordat betyg från sjätte klass medan Lärarförbundet nöjer sig med att påpeka vikten vid att blocken kommer överens. En överenskommelse gällande betygen vore faktiskt önskvärt så att skolan får arbetsro och slipper prestigemässiga förändringar vid eventuella regeringsskiften.