När alliansen tog makten var det flera socialdemokratiska hot mot företagen som undanröjdes. Ett var hotet om att kvotera in kvinnor i börsbolagens styrelser.
Sedan dess har alliansen varit ganska tyst om hur man ska få fler kvinnor på toppositioner i samhället och näringslivet. När Svenska Dagbladet tidigare i somras visade att bara fyra av fjorton statliga topptjänstemän som regeringen utsett är kvinnor sade ansvariga ministern Mats Odell (kd): "Vi får återkomma och se hur ställningarna utvecklas".
Naturligtvis vill inte alliansen ha ett gubbvälde. De vill ha jämställdhet, men de vill inte använda kvotering. Troligtvis är det därför som alliansens intresse för kvinnors möjligheter i arbetslivet har fokuserat på utbudssidan - alltså kvinnorna själva.
Med avdrag för hushållsnära tjänster och jämställdhetsbonus i föräldraförsäkringen ska kvinnor få samma karriärmöjligheter som män.
Det är nog bra tänkt men för att kvinnor verkligen ska ha samma chans så måste det också finnas en efterfrågan. Om inte företagen vill ha kvinnorna så hjälper inga hushållsnära tjänster i världen.
Bakom kvoteringskrav finns idén att statistisk representation av olika grupper är det enda sättet att motverka diskriminering. I praktiken blir dock gränsdragningsproblemen omöjliga - någon kan alltid invända att det saknas en kvinna, 50+, med samiskt påbrå och colon irritabile.
Dessutom är det inkonsekvent att tro att man kan skapa mångfald genom att diskriminera nya grupper. Diskriminering är ju faktiskt vad det blir om man till exempel låter kvinnor gå före män oavsett meriterna.
Att tvinga på företagen ledningsmodeller och styrelseledamöter som de inte själva har valt ger sådana kommunistassociationer att bara det bör räcka för att avstå.
Men om företagen hänger med i utvecklingen så behövs det inga kvoteringshot. I dag finns det nämligen ekonomiska, rationella incitament för att plocka in kvinnor i bolagstopparna.
En undersökning som upplysningsföretaget UC gjort åt Dagens Industri visar att risken för konkurs minskar när det finns kvinnor med i företagsledningen. Näringslivsfolk tror att det beror på att kvinnor är försiktigare, mer välutbildade och tänker mera långsiktigt än män.
I ett projekt som Dagens Nyheter beskriver har bland annat Ica, KTH och Karolinska institutet utbildat sina personal- och verksamhetschefer om fördomar. Syftet är att rekryteringsbasen ska bli bredare när rekryterarna inte längre begränsas av sina omedvetna fördomar.
Företagen bör alltså försöka att få in fler kvinnor och representanter för andra börsminoriteter för sin egen skull - för att säkra sin långsiktiga livskraft.
Dels för att inte missa stora delar av rekryteringsunderlaget - "begåvningsreserven" - på grund av de egna fördomarna.
Dels för att globaliseringen och de snabba förändringarna ställer krav på företagen att vara flexibla, kunna ställa om och förstå olika kulturer och kundsegment. Homogena ledningsgrupper är livsfarliga för företagen!