Kvinnojourerna fyller en viktig funktion i Sverige. Dit kan kvinnor som utsätts för våld och övergrepp vända sig för att få hjälp och stöd av andra kvinnor - som gör detta på ideell grund.
Men eftersom kvinnojourerna har tagit på sig uppgifter som borde ligga på kommunerna glöms det faktum att de är ideella organisationer ofta bort.
Fördelen med att vara en ideell organisation är att man inte har någon anmälningsplikt enligt socialtjänstlagen. De utsatta finns inte med i några myndighetsregister och är svåra att spåra för sina plågoandar. Skyddet blir mer effektivt. I och med att kvinnojourerna inte är skyldiga att rapportera om det som misshandlade och kränkta kvinnor har varit med om så behöver de inte heller kontrollera att uppgifterna stämmer. En kvinna som vänder sig till en kvinnojour blir alltid trodd.
Men innebär det att kvinnojourerna inte behöver följa lagen?
Genom att bistå en kvinna ekonomiskt under sex års tid hjälpte tre medarbetare på kvinnojouren i Tranås henne att gömma sina barn från sin pappa. Rektorn på barnens skola ingrep inte heller mot att barnen var inskrivna under falsk identitet. För detta har de tidigare friats i tingsrätten.
Men i går ändrade hovrätten domen och fällde dem för grov egenmäktighet med barn. En av de dömda sa till TT i går att domen kan försvåra kvinnojourernas arbete - att färre kommer att våga jobba ideellt och att utsatta kvinnor inte kommer att våga lita på jourerna om de måste börja efterforska vad som är sant eller osant.
Men självklart ska kvinnojourerna, liksom andra ideella organisationer, myndigheter, företag och privatpersoner, inte sätta sig över lagen - vilket uppenbarligen skedde när en pappa berövades sex år med sina barn. Och att allmänheten har förtroende för kvinnojourerna är oerhört viktigt. Det är trots allt allmänheten som finansierar verksamheten, både direkt och indirekt.