Faktum: Skäggetorpsskolan i Linköping står med tomma lokaler. Skolpolitikernas förslag till lösning: Flytta hela eller delar av Nygårdsskolan och eventuellt också delar av Rosendalsskolan till Skäggetorp.
Anledningen till de tomma lokalerna är vikande elevunderlag - en oftast skälig orsak till att stänga en skola. Och politikernas lösning är alltså att flytta elever från en eller två andra skolor till Skäggetorpsskolan. Kommunen är nämligen i behov av förskolelokaler och nya sådana planeras på Nygårdsskolan och eventuellt på Rosendalsskolan. För att få fram lokaler skulle de äldsta eleverna på dessa skolor flyttas till Skäggetorpsskolan. Därmed anser man att man hittat en gemensam lösning på två problem.
Föräldern och Skäggetorpsbon Shukri Krasniqi är av en annan uppfattning. Hans förslag - som Nygårdsskolans styrelse ställt sig bakom - är att lägga ner Skäggetorpsskolan, låta eleverna där flytta till andra skolor och i stället skapa förskoleplatser lokalerna. Krasniqi kallar för en "jättechans att på riktigt göra något för integrationen i Skäggetorp". Han har rätt.
Problemet på Skäggetorpsskolan är inte lärarna eller pedagogiken. De fungerar båda väl, enligt Krasniqi vars son är elev där. Problemet är segregationen som präglar både skolan och Skäggetorp som område. Drygt 80 procent av eleverna på Skäggetorpsskolan har mångkulturell bakgrund. Krasniqi, som själv har bott där i tretton år, liknar Skäggetorp vid Linköpings Rosengård.
Uppbrott från sin gamla skola och splittring från klasskamrater innebär en omställning för eleverna. Men det kommer ändå att drabba några vare sig det är Skäggetorps-, Nygårds- eller Rosendalselever. Att låta Skäggetorpsskolans elever söka till andra skolor ger den långsiktiga vinst som Nygårdsskolans styrelse uttrycker: "En naturlig integration skulle uppstå på flera innerstadsskolor som konsekvens av ett sådant politiskt beslut".
Dessutom är det inte givet att politikernas förslag att flytta högstadieklasser till Skäggetorpsskolan skulle ge ett så mycket högre elevantal. Risken finns att dessa elever går till friskolorna i stället. Då kvarstår problemet med tomma lokaler i Skäggetorp.
Med Krasniqis förslag skulle den nya förskolan få egna lokaler. Samtidigt skulle det pedagogiska önskemålet om att behålla åldersuppdelningarna från förskola till högstadium uppfyllas i och med att både Nygårds- och Rosendalsskolan förblir som de är i dag.
Men den största fördelen blir ur integrationssynpunkt. Segregationen i Skäggetorp är en svår nöt att knäcka. Nu har en spricka i skalet identifierats. Men det är politikerna som håller i nötknäckaren och frågan är om de ansvariga har modet att ta till sig "föräldraförslaget" och ändra sig. Det vore i så fall inte ett politiskt nederlag, utan snarare ett prov på makthavares lyhördhet. Ett exempel på att demokratin fungerar som den ska.