Men sparken? För vanliga dödliga innebär det tack och adjö och eventuellt ett avgångsvederlag. Men inte för landshövdingar, som ingår i regeringens så kallade frikrets. I stället väntar utredningsarbete på regeringskansliet med bibehållen lön och titeln generaldirektör.
Som en gubb- och gumhylla för gamla chefer, ungefär. Eller som krönikören Ulf Nilsson kallar den (Expressen 11/8): Elefantkyrkogården.
Platsen på hyllan är tingad så länge myndighetschefens förordnande gäller - vanligtvis på sex år och i Samuelssons fall till den 30 juni 2010. Reglerna för detta kom till 1987 och är en garanti - ett alternativ till fallskärm eller avgångsvederlag, om man så vill - för myndighetschefer att få behålla sin lön under den tid som utnämningen gällde.
Sådana specialare sticker i ögonen på "vanligt" folk.
Men kommun- och finansmarknadsminister Mats Odell har bara följt rådande regler. Regler som han dock ämnar att ändra på. En nytillsatt utredning har fått uppdraget undersöka möjligheten att - faktiskt - kunna avskeda myndighetschefer, som landshövdingar.
Det är i linje med den öppnare rekryteringsprocess av statliga toppjobb som regeringen utlovade vid sitt tillträde. Den insynsskyddade utnämningspolitikens dagar som fått råda under det socialdemokratiska styret skulle vara över. Huvudregeln när myndighetschefer tillsätts ska numera vara utannonsering.
Det har väl gått sådär. Långt ifrån alla statliga chefspositioner har annonserats ut. När Odell i april förra året fick frågan varför regeringen inte alltid använder sig av en öppen rekryteringsprocess svarade han att det finns fall där "det är naturligt att inte annonsera" (SvD 27/4 2008). Som exempel tog Odell landshövdingar.
Samuelssons tjänst kommer inteheller att annonseras ut. Anledningen är, enligt regeringskansliet, att det krävs speciell kompetens - som dessutom skiftar beroende på vilken länsstyrelse det handlar om - samt att politiska erfarenheter och kontakter är viktiga (DN, 5/8). Av dagens 21 landshövdingar är 14 före detta politiker, Samuelsson inräknad.
Men är dessa kvalifikationskrav automatiskt förenade med en sluten rekryteringsprocess?
I februari föreslog en utredning att sekretessreglering bör tillämpas vid rekrytering av myndighetschefer. Med en sådan reglering skulle fler utannonseringar, exempelvis av landshövdingsämbetet, vara möjliga. Skyddad av sekretessen skulle kvalificerade personer inte behöva dra sig för att söka tjänsterna.
Om utnämningsmakten reformerades till en process som löper från annonsering till möjligheten för avsked skulle de statliga chefspositionerna göra sig mer förtjänta av namnet toppjobb.