Landstingsförbundet är i dag en skattefinansierad lobbyistorganisation för landstingen och en del politiker.
Landstingsförbundet cementerar en gammaldags organisation av Sverige som vi inte har råd att bevara. Förbundet kallar sig en intresseorganisation, vilket stämmer in på dess roll i det förflutna.
I dagens Sverige är dess roll närmare vad som på modern svenska kallas för en lobbyist-organisation. Det fungerar som en samlad arbetsgivare vid förhandlingar med fack. Det tillvaratar landstingens intressen gentemot regering och stat och bidrar med expertis till landstingen om ekonomiska frågor, som till exempel konjunkturens utveckling, men även med kunskap i juridiska ärenden som i arbetsrättsliga frågor.
Denna expertis borde kunna tas från statliga myndigheter. Kunnande som eventuellt är unikt för landstingsförbundet om landstingsrelaterade frågor som vård och hälsa borde tas över av staten om det inte redan finns där.
I dagarna har landstingens vara eller icke vara debatterats. Detta är ett av de första resultaten av diskussionen kring utredningsarbetet om hur Sverige ska organiseras i framtiden. Arbetet som leds av Ansvars-kommittén skall vara klart innan 2007.
Det är rimligt att anta att om landstingens framtid står på spel gör även landstingsförbundets framtid det. Sålunda kan inte förbundet undgå att agera som en lobbyistorganisation. Detta bör dock inte finansieras med skattepengar.
Landstingförbundets anställda finns enbart i Stockholm. Det kontrolleras däremot av en styrelse med politiker från hela landet. En del av dessa kan få uppdrag i förbundet och det kan vara i dessa politikers intresse att vidmakthålla förbundets existens. Deras fortsatta karriärer bör inte sponsras med skattepengar.
Genom att bli involverade i landstingsförbundets politiska organisation riskerar politiker att sitta på två stolar. De skall dels ta tillvara medborgarnas intressen i sin egenskap av folkvalda dels riskerar de att bevara en kostsam och onödig organisation med hjälp av skattepengar för att de håller fast vid ett förlegat sätt att styra Sverige. I bästa fall är intresseorganisationer samhällets röst gentemot det politiska systemet. I detta fall är det snarare vissa politikers egenintresse mot det folkvalda politiska systemet.
För varje hundralapp du betalar i skatt till landstinget går 15 öre till landstingsförbundet. Sammantaget blir det i år mer än nio miljoner kronor. En höftledsoperation kostar nästan 80 000 kr. Landstingförbundet kan vara till nytta, det har varit vänligt nog att förse Corren med dessa siffror.
Avgiften till landstingsförbundet motsvarar nästan 118 stycken höftledsoperationer. Om avgiften till landstingsförbundet inte betalas blir det mer pengar över till vård, till exempel kan vårdköer kortas ned vilket inte bara gynnar höga beslutsfattare i regeringen med höftproblem.
Det är fel att skattepengar av tradition och hävd går till en organisation som slutat fylla sin funktion. Pengar som kunde användas bättre i vården skall inte slentrianmässigt betalas till lobbyister i Stockholm eller politiker som försöker göra karriär i samma organisation. Anpassningen till framtidens Sverige borde börja med att upphöra med att betala avgift till landstingsförbundet. Vi vet inte om landstingen har en roll i morgondagens ordning. Det är dock helt orimligt att lobbying för ett förbund och en del politikers framtid sponsras med skattemedel.
Landstingsförbundet blir 85 år nästa år och det är hög tid att denna ålderstigna byråkrati pensioneras, med andra ord avskaffas. Pengarna kan istället användas till de behövande vårdtagarna i dag.