Migrationsminister Tobias Billström (m) har nyligen besökt Irak. En av frågorna på agendan var hur irakiska flyktingar ska kunna återvända till hemlandet när situationen har lugnat ner sig.
Det är en viktig fråga. Runt 9 000 irakier sökte asyl i Sverige 2006 och i år väntas antalet bli det dubbla. Många vill säkert återvända, så snart det blir möjligt.
Men budskapet får inte bli att flyktingarna inte är välkomna att stanna. En minst lika viktig fråga är därför hur bästa möjliga förutsättningar kan skapas för den relativt stora gruppen nyanlända irakier.
De politiker som tar den frågan på allvar borde besöka staden Minneapolis i den amerikanska delstaten Minnesota för att dra lärdom. Det gäller även Linköpings kommunalpolitiker.
Till Minneapolis kom på 1990-talet en ström av somaliska flyktingar - precis som till Sverige. Men medan somalier i vårt land till stor del hamnat utanför arbetsmarknaden och förknippas med sociala problem som kat-missbruk och könsstympning är somalierna i Minnesota en framgångsrik grupp. De har jobb, äger sina bostäder, startar företag och har varit med om att lyfta statusen för ett helt bostadsområde i Minneapolis innerstad.
Och naturligtvis beror skillnaderna på de olika förutsättningar som grupperna erbjudits i Sverige och i Minnesota.
Om detta har den ekonomihistorikern Benny Carlson skrivit boken Somalier i Minneapolis - en dynamisk affär (Zufi 2006).
Härom veckan bjöd Svenskt Näringsliv in Carlson tillsammans med somaliska företagare och kommunalpolitiker från Minnesota för att kasta ljus över vad som skapat framgångarna för denna etniska grupp i USA.
"Vi ser den somaliska gruppen som en tillgång, inte som ett problem", summerade politikern Robert Lilligren staden Minneapolis inställning.
Men staden står också för högst konkreta insatser för somalierna, genom hjälp till självhjälp. I stället för kommunal eller statlig verksamhet som exempelvis lär nyanlända somalier att söka jobb, driver somalier själva sådan verksamhet - men med ekonomiskt stöd från kommunen.
Självhjälp sysslar även African Development Center med. Ett somaliskt företagarcentrum som hjälper till med affärsplaner, finansiering och förmedlar kontakter.
En annan hörnpelare är att kommunen erbjuder räntefria lån, som är acceptabla enligt islam, för den som vill köpa sig en bostad eller starta en verksamhet.
Medan vi i Sverige försöker undvika segregation till varje pris, ser amerikanerna en styrka i den etniska enklaven. Många somaliska företagare i Minnesota ägnar sig framför allt åt handel med andra somalier och anställer landsmän. Att den etniska gruppen stärks ekonomiskt är ett steg mot integration, sett ur ett amerikanskt perspektiv.
USA skiljer sig på många sätt från Sverige. Erfarenheterna från Minnesota går inte att direktimportera. Men trots det finns det mycket att lära av de somaliska företagarnas framgångar där.