Det var en besvärad Per Schlingmann som i Visby i somras tvingades skaka hand med Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson efter Göran Hägglunds tal. Hade moderaternas partisekreterare tagit en annan väg ut ur folksamlingen hade han sluppit hälsa. Men nu gick han rakt på Åkesson.
Mötet den där sommarkvällen säger mycket om hur de etablerade partierna ser på sd. De är besvärade - av partiet och de unkna och främlingsfientliga åsikterna.
På riksplanet är det än så länge inte så komplicerat. Den stora frågan har hittills varit om man ska debattera med sd eller inte - och vem som ska göra det. Mona Sahlin är den enda partiledaren som har tagit dusten med sd, men även fp: s och m: s partisekreterare har gjort det.
I kommunerna är frågan om vilket inflytande sd ska få mer komplicerad. Partiet finns representerat i nästan hälften av Sveriges kommuner och i 45 av dem har det en vågmästarroll. I alla fall på papperet.
För sd agerar bara vågmästare i ett fåtal kommuner. Trycket från de etablerade partiernas ledningar och uppgörelser över blockgränserna begränsar inflytandet. Men i sju kommuner har sd makt och dem har tidningen Dagens samhälle granskat.
I granskningen blir det tydligt att det inte bara finns en strategi för att bemöta sd. Och att det är kommunernas olika förutsättningar och syn på den politiska verklighet de lever i som avgör.
I Landskrona röstade mer än var femte väljare på sd och där har partiet suttit i fullmäktige ända sedan 1991. Valet 2006 blev historiskt då s förlorade makten för första gången sedan den allmänna rösträtten infördes. För det minoritetsstyre - fp, m och mp - som tog över var det därför inte aktuellt med någon bred överenskommelse.
De styrande i Landskrona får stöd av sd i nio fall av tio och är bekväma med det. Samtidigt visar lokala opinionsmätningar att sd har tappat var tredje väljare sedan valet.
I Trelleborg tog de borgerliga också över makten. Strategin där är att få ut sd "på banan"; att tvinga dem att sätta ned foten i konkreta politiska frågor. Allt för att sd inte ska kunna fortsätta odla sitt martyrskap och vinna sympatier på det.
I Motala blev det maktskifte efter nästa 50 år av s-styre. De fyra borgerliga, mp och spi styr nu i minoritet. Redan innan valet bestämde de sig för att inte göra sig beroende av sd. Däremot har s fått stöd av sd i en omröstning om budgetprocessen, som de styrande alltså förlorade.
Dagens samhälles granskning visar att det är ungefär lika vanligt att sd röstar med s som med de borgerliga. De som försöker göra samröre med sd till slagpåse i valet 2010 riskerar med andra ord att få tillbaka av sin egen medicin.
Men det viktigaste den här granskningen visar är att oavsett hur sd har fått inflytande så har de glädjande nog inte fått igenom något som har med partiets invandringspolitik att göra.
Allt detta är viktiga lärdomar för de etablerade partierna att ta med sig in i valrörelsen 2010 - som ju kan bli sd:s definitiva genombrott i svensk politik.