I december presenterade tankesmedjan Timbro en rapport som visade att mellan åren 2001 och 2007 ökade antalet administratörer inom kommunal förvaltning med hela 29 procent, medan antalet anställda inom de kommunala kärnverksamheterna vård, skola och omsorg bara ökade med 9 procent. Statens ambitiösa satsningar på välfärdens kärna i form av generösa statsbidrag till kommunerna har gött en svällande byråkrati snarare än skolan, vården och omsorgen.
Det är illa ställt med den svenska skolan idag. På gymnasiet är det individuella programmet, som var tänkt som ett stöd för dem som inte kvalificerat sig till ordinarie gymnasieprogram, rikets största. De som idag börjar studera på universitetet har i många fall kunskapsnivåer som de som började på gymnasiet hade för trettio år sedan.
I stor utsträckning handlar detta om den kunskapssyn som sedan 70-talet varit förhärskande i samhället och dess konsekvenser i form av pedagogiska experiment och sänkta ambitionsnivåer för kunskapsinhämtningen. Men det hänger också samman med hur resurserna fördelas. Lärarnas riksförbund skriver i en ny rapport att i OECD-länderna läggs i genomsnitt 63,6 procent av grundskolans totalkostnad på undervisningen medan motsvarande siffra i Sverige är 50,1 procent. 9 400 kronor per elev läggs varje år på administration.
Lärarnas riksförbund menar att det finns ett stort utrymme för att minska byråkratin inom grundskolan. Genom att skära ner på den centrala administrationen skulle kommunerna tillsammans kunna spara 4,5 miljarder kronor som istället skulle kunna läggas på undervisningen. Det skulle innebära 5 000 kronor mer per elev och år.
Om Sverige ska kunna hävda sig i en globaliserad värld har vi inte råd att slösa bort undervisningsresurserna. De satsningar som regeringen gjort på grundskolan och den nya gymnasiereformen är viktiga led i återupprättandet av skolan som kunskapsförmedlare. Det är genom höjda kunskapsnivåer som den svenska arbetskraften kommer att kunna konkurrera internationellt. Det är också i skolan som förutsättningarna skapas för dem som grundar och arbetar i framtidens företag.
Om Sverige ska kunna bli det kunskapssamhälle som ofta påstås ha ersatt industrisamhället har vi inte råd att slösa bort skolans resurser på en svällande administration. Det är lärare vi behöver för att få Sverige på fötter, inte byråkrater!