Avslöjandet om att det var hästkött i flera ”svensktillverkade” produkter som i sina innehållsförteckningar utlovar nötkött, sköljde över Sverige i januari i år. I det nära efterspelet var tonläget högt. Syndabockar skulle utses och ställas inför rätta. Landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C) blev den naturligt samlande kraften för det grundlurade Konsumentsverige. ”Det ska svida i skinnet att begå den här typen av brott!” fastställde han (DN 10/2), och välkomnade Livsmedelsverkets utannonserade polisanmälan mot Findus som sålt lasagne innehållande hästkött alias nötkött.
Livsmedelsverket gjorde dock aldrig någon polisanmälan. Så här ett halvår efter skandalen när vågskvalpet bedarrat, kunde Svenska Dagbladet i går konstatera att det inte blev så mycket med de där hoten om rättsliga påföljder. Findus som i sin tur skulle anmäla franska livsmedelsföretaget Comigel, som levererat hästlasagnen, backade. Dafgård, som sålt köttbullar innehållande hästkött till Ikea, polisanmälde visserligen livsmedelsimportören Globe Foods, men förundersökningen lades ner. Och Globe Foods skulle ha anmält sin polska leverantör (som i sin tur meddelat att den skulle anmäla en producent), men gjorde det aldrig. Aktörerna som aviserade men aldrig genomförde polisanmälningar medger till SvD att man var lite stor i orden precis när skandalen briserade.
Om man nu önskar följder från hästköttskandalen så är kanske inte rättsliga sådana de viktigaste. Åtminstone inte sett ur konsumentsynpunkt. Nyttiga läxor kan dras och agerande därefter kan göras ändå, och har gjorts på flera områden.
Hästköttskandalen var inget om inte en ögonöppnare. Svenska lasagner och köttbullar visade sig inte vara så svenska, vilket i sig inte är något problem - om man inte är synnerligen protektionistiskt lagd. Men för många var det en nyhet dels att Findus inte ens tillagar sina egna lasagner, dels att matkedjan från producent till disk är en stor industri med många led i olika länder. I och med den upplysningen kom diskussionen om ursprungsmärkning i en annan dager. Regeringen med Centerpartiets tidigare partiledare Maud Olofsson i spetsen hade dömt ut sådan märkning med att det skulle bli för dyrt och krångligt. Därtill har EU redan regler för märkning av just nötkött. Men efter skandalen svängde landsbygdsminister Erlandsson, och det får ses som positivt. Huvudproblemet med hästkött är ju inte hästen, utan denna falskt lanserades som ko. Det är bedrägeri.
Men faktum är att denna fejkade ko, efter att ha avslöjats som toto, gett hästköttsförsäljningen i Sverige ett rejält uppsving (50 procent) (Corren 23/3). Eftersom hästkött är en god, nyttig och relativt billig råvara är det också en positiv sak. Så om medvetenhet, ursprungskännedom och nyfikenhet på ”nya” matupplevelser är läxorna av skandalen, vore det skandal om vi inte lärde dem.
Maria Björk Hummelgren