Nu vill en falang inom Folkpartiet att FP ska fatta samma beslut på landsmötet om några veckor. "Vi kan inte låta S gå om oss som jämställdhetsparti", säger Birgitta Ohlsson till Ekot. Hon beskriver kvoterad föräldraförsäkring som en valvinnarfråga.
Men där har Birgitta Ohlsson fel och Göran Persson rätt. Opinionsundersökningar visar att omkring 80 procent vill bestämma själva hur de delar på föräldrapenningen. S kvoteringsbeslut är alltså en opinionsmässig fördel för alliansen, som de förlorar om de följer S.
Naturligtvis ska politiker inte alltid underkasta sig folkopinionen. Ibland är det ytterst viktigt att de vågar gå emot folkviljan. Men det gäller inte föräldraförsäkringen.
Argumenten för och emot kvotering handlar i slutändan om jämställdhet kontra valfrihet. Vissa försöker få diskussionen att handla om något annat, genom att kalla kvotering för "individualisering" eller "delning" och hävda att det är orimligt att föräldrapenningen går till familjer i stället för till individer, som andra socialförsäkringar.
Det är ohederligt. Föräldraförsäkringen är nämligen redan delad. Om föräldrarna har gemensam vårdnad får de 240 föräldrapenningdagar var. 60 av dessa är låsta till mamman respektive pappan, medan övriga går att överlåta till den andra föräldern. Det krävs aktiv medverkan - underskrift - från båda föräldrarna för att göra sådan överlåtelse. Ingen förälder kan hävda att han "inte fick" hälften av dagarna, eller att hon "tvingades" att ta ut mer än hälften. Att dagens fördelning inte är 50-50 utan snarare 80-20 är ett resultat av aktiva val.
Jämställdhetsargumenten för att kvotera ska dock tas på allvar. Det är ett problem att kvinnor - till och med de som aldrig föder barn - betraktas med misstänksamhet av arbetsgivare därför att de enligt statistiken är föräldralediga, vab-lediga och går ned till deltid. Det är ett problem att män - även om de är superpappor - ses som andrahandsföräldrar som har svårt att få vårdnaden om barn.
Men valfriheten väger tyngre. Föräldrar måste få välja hur de ska dela upp föräldrapenningen eftersom varje familj har sin unika situation att hantera. Tvångskvotering förutsätter att alla föräldrar är fastanställda löntagare, men i verkligheten finns det mammor och pappor som är egenföretagare, arbetslösa, studenter eller annat. I sådana familjer kan kvotering innebära att barnet måste börja på förskola redan vid sex-sju månader.
FP kan hitta bättre sätt att kämpa för jämställdhet än kvoterad föräldraförsäkring. Lämna paternalism och folkuppfostran till de rödgröna - visa att jämställdhet inte behöver innebära mindre frihet!