Om knappt två månader är det val till Europaparlamentet. Men två av tre svenskar vet inte om att valet äger rum. I alla fall om man ska tro den eurobarometerundersökning som gjordes av TNS Gallup i slutet av förra året.
Undersökningen gjordes inför 2009 - året då Sverige tar över EU-ordförandeklubban från Tjeckien och ska leda det europeiska samarbetet, bland annat mot ett nytt globalt klimatavtal.
Intresset för Europafrågor borde med andra ord vara stort. Men enligt eurobarometern kommer bara 41 procent av svenskarna att gå till valurnorna den 7 juni. Valdeltagandet kommer då i och för sig att öka något jämfört med Europavalet 2004, då bara 38 procent av svenskarna röstade.
Men även om 41 procent röstar hamnar det svenska valdeltagandet under Europagenomsnittet på 46 procent. Och jämfört med riksdagsvalen är skillnaden enorm: 2006 var valdeltagandet 82 procent, vilket i sin tur var en ökning med nästan två procentenheter jämfört med 2002.
Förutom att 2009 är ett EU-år för Sveriges del finns det andra faktorer som borde tala för ett högt deltagande i Europavalet:
* För första gången sedan Sverige gick med i EU handlar det här valet inte bara om ja eller nej till unionen. Junilistan har inte blivit den succé bland väljarna som förutspåddes 2004 och har inte längre något inflytande på debatten. Miljöpartiet har släppt sitt tidigare krav på utträde ur unionen. Skeptikerna har helt enkelt inte en lika framträdande roll som i valrörelsen 2004, även om Socialdemokraternas lista toppas av en av de mer framträdande skeptikerna: Marita Ulvskog.
* Europavalet ligger den här gången i nära anslutning till ett riksdagsval som kan bli det mest spännande på länge eftersom det i nuläget är omöjligt att sia om utgången.
* Finanskrisen och den svenska kronans fall gör att stödet för en svensk anslutning till euron växer.
Ändå är intresset för EU svalt. Trots det kommande ordförandeskapet lyser Europafrågorna med sin frånvaro i svensk politisk debatt. Något som regeringen och de politiska partierna bär ansvaret för.
Som kommissionären Margot Wallström har påpekat genom åren måste det till ett politiskt ledarskap för att lyfta Europafrågorna. Något som vare sig tidigare regeringar eller den nuvarande har visat i tillräckligt stor utsträckning.
De politiska partierna verkar mest se årets valrörelse som ett test inför hösten 2010 och riksdagsvalet. Det som ska testas är förmågan att nå ut till väljarna på nätet, via sociala medier som Facebook, Youtube, Twitter och olika bloggar. Förebilden är Barack Obamas presidentvalskampanj, där många av aktiviteterna ägde rum på nätet.
Att partierna jobbar på att nå ut är bra. Politiker måste finnas där väljarna finns.
Men syftet med att nå ut måste ju vara att förmedla ett budskap - i det här fallet om var partierna står i viktiga Europafrågor eller hur de tycker att Sverige bör agera under ordförandeskapet - och inte bara försöka få det att framstå som att man hänger med i utvecklingen.