Partystråket på Ågatan ligger alldeles bredvid och sägs enligt NCC vara skälet till att man har lagt vad Linköpings kommun uppfattar som ett överbud. Upphandlingen har nu avbrutits och kommunen annonserar efter nya anbud. Det är helt rätt.
Trots att det råder lågkonjunktur och det borde finnas ett stort intresse bland företag inom bygg- och anläggningsbranschen för en entreprenad värd 4,5 miljoner kronor har det bara kommit in ett enda bud. Från NCC.
Budet ligger 25 procent högre än vad kommunen budgeterat. Men det ligger inte bara över budget. Kommunen har med tanke på allt som upphandlas och byggs i Linköping goda möjligheter att jämföra priser. Även vid en sådan jämförelse ligger NCC:s bud högt. Det har fått kommunen att dra öronen åt sig.
Ett annat skäl till att kommunen har blivit vaksam är att sex bolag har begärt in anbudshandlingar - men bara ett, NCC Constructions, har lagt anbud på entreprenaden. Trots att det finns fler företag som har möjligheter att kunna utföra den.
Det finns i nuläget inga belägg för att historien håller på att upprepas; att det åter skulle finnas kartellverksamhet inom bygg- och anläggningsbranschen - som den som uppdagades 2001 när Konkurrensverket gjorde gryningsräder mot elva asfaltsföretag i bland annat Östergötland.
Asfaltsbolagen hade, visade det sig, delat upp marknaden mellan sig, riggat upphandlingar och satt den fria konkurrensen i spel. Med stora fördyringar för såväl stat, kommuner som skattebetalare som följd. NCC pekades ut som en av de drivande och var också ett av de fem företag som i våras fälldes i Marknadsdomstolen (högsta instans i konkurrensmål) för otillåtet prissamarbete och marknadsdelning.
Även om historien inte är på väg att upprepas verkar Linköpings kommun ha lärt av historien.
För den enda slutsats som går att dra av asfaltshistorian är att stat och kommuner måste vara vaksamma. Politiker måste dra öronen åt sig när något - som teknik- och samhällsbyggnadsnämndens ordförande i Linköping, Muharrem Demirok (C), uttrycker det - "har gått snett" (Corren 4/7). Och det för skattebetalarnas skull. Särskilt viktigt är det i tuffa ekonomiska tider som dagens.
NCC menar att deras bud är rimligt med tanke på att arbetet ska utföras i det krogtäta området kring Ågatan. Materialet måste plockas undan och låsas in under natten. Andra företag som Corren har pratat med verkar ha goda skäl för att inte ha lagt något anbud, trots lågkonjunkturen och att de på papperet har de rätta förutsättningarna.
Samtliga förnekar att det skulle förekomma någon kartell.
Några belägg för en kartell finns som sagt inte. Men förtroendet för företagen i bygg- och anläggningsbranschen är kört i botten. Minsta oegentlighet leder till misstankar. Det som nu sker i Linköping kan mycket väl vara en sådan oegentlighet, men kommunen gör det enda rätta som avbryter upphandlingen och börjar om.