Det handlar inte om regelrätta friskolor som ju redan finns över hela landet.
Kommunala friskolor är ett slags kompromiss. Personalen har kvar sin anställningstrygghet i kommunen. Men besluten decentraliseras och flyttas ut till skolorna. Det ger rektor och övrig personal mycket goda möjligheter att påverka - men också större ansvar. De pengar som eventuellt blir över i budgeten följer med till nästa år och detsamma gäller budgetunderskott.
Formerna för självstyret kan anpassas efter skolans - och kommunens - önskemål.
Av allt att döma är det klokt att satsa på större självbestämmande för de kommunala skolorna. Åtminstone på Folkungaskolan i centrala Linköping tycks både elever, rektor och styrelse vara lyriska över sin nya frihet.
Rektor Ulf Lindgren framhåller särskilt kontakten med den rådgivande styrelsen som en tillgång. Där ingår bland annat Linköpings universitets vice rektor Ursula Hass, chefer från näringslivet och föräldrar.
"De influenser jag får och den dynamik som finns i en sådan blandad grupp lever vida över mina förväntningar. Dörrar öppnas ut mot samhället på ett helt annat sätt än i traditionella nätverk och ger skolan enorma möjligheter att få del av exempelvis gästföreläsare från världens alla hörn, praktikplatser på företag, utbytesprogram utomlands."
Så lät det när Ulf Lindgren uttalade sig i Dagens Nyheter i går. Kan det bli bättre?
Försöket i Linköping omfattar förutom Folkungaskolan även Teknikcollege, Skäggetorpsskolan, Rosendalsskolan och Atlas. Det var tänkt att sträcka sig fram till årsskiftet 2007/2008 och är därför inte slutgiltigt utvärderat.
Trots att regeringen redan bestämt sig för att vidareutveckla kommunala friskolor finns det naturligtvis anledning att titta närmare på såväl elevernas studieresultat som det ekonomiska utfallet för dessa Linköpingsskolor. Få saker är så bra att de inte kan göras bättre.
Skolminister Jan Björklund säger sig vara beredd att förändra lagstiftningen om det behövs för att underlätta för de kommunala friskolorna. Här har Linköping som föregångare en viktig roll att spela med sina erfarenheter på området.
Men att skapa en mer dynamisk arbetsmiljö där skolans personal kommer till sin rätt kan inte gärna vara en dålig idé. Inte heller att skapa en tätare dialog mellan skola och näringsliv. Det kan höja kvaliteten på utbildningen och ge bättre ingångar i arbetslivet för de färdigutbildade eleverna. Viktigt inte minst för de lärlingsutbildningar regeringen vill satsa på.
Kan de kommunala friskolorna leva upp till så högt ställda förväntningar finns det all anledning att välkomna dem.