Hösten 2011 infördes studieavgifter för utomeuropeiska studenter som vill studera i Sverige. Sedan dess har antalet utomeuropeiska studenter minskat dramatiskt. Det universitet som har förlorat flest inresande studenter i absoluta tal är Linköpings universitet (LiU), enligt en rapport från Högskoleverket från förra året. När Sverige var ett lågprisalternativ var det lätt att locka internationella studenter. Eva Lena Rodriguez, projektledare för marknadsföringen av Linköpings Universitets internationella program, konstaterar i en artikel på universitetets hemsida att man ofta tog emot de studenter som inte hade kommit in på mer välkända svenska universitet. Hon tillägger att nu när allt färre internationella studenter söker kommer de flesta in på sina förstahandsval.
Tidigare var inte LiU ett förstahandsval för utomeuropeiska studenter. Den kraftiga minskningen av studenter i denna grupp visar att få svenska universitet numera utgör ett förstahandsval. När det inte längre är kostnadsfritt att studera i Sverige krävs högre kvalitet för att de svenska universiteten ska bli intressanta. Att skaffa sig en högre utbildning är en investering i sig själv och sin framtid. Tyvärr verkar alltför få utomeuropeiska studenter anse att det är värt att investera uppemot 100 000 till 150 000 kronor per läsår för en svensk universitetsutbildning.
För att det ska vara värt att lägga pengar och tid på en svensk universitetsbildning krävs åtminstone två saker. Dels måste utbildningen motsvara de dyra pengar som studenterna själva får punga ut med. Dels måste utbildningen vara känd utomlands. Ett känt namn är av största vikt för att en examen från ett svenskt universitet ska vara värt något i ett internationellt sammanhang, och framförallt leda till jobb efter examen. De svenska universiteten måste anstränga sig betydligt mer för att bli omtalade namn på den internationella arenan.
Eva Lena Rodriguez fastställer i en artikel på LiU:s hemsida att innan studieavgifterna infördes gjorde man praktiskt taget inga försök att marknadsföra Linköpings universitet internationellt. Om man tar hänsyn till detta är det knappast konstigt att Linköping förlorat ett stort antal studenter sedan studieavgifterna infördes. Universitetet har dock insett att det är dags för förändring och har tillsatt en direktör för internationella frågor. Det är på tiden att Linköpings universitet inser vikten av att göra sig ett namn internationellt.
Forskning är, och har alltid varit, ett internationellt projekt. Bortfallet av ett stort antal internationella studenter är en förlust för såväl Linköping som stad som för den akademiska spännvidden vid Linköpings universitet.