Allt färre vill eller orkar ställa upp som fritidspolitiker och kommunalråden har i regel en mycket pressad agenda. Arvodeskommittén i Linköpings kommun föreslår att 2,6 miljoner kronor (två miljoner netto) anslås till 3,77 tjänster. Mandatfördelningen i valet 2010 avgör fördelningen på respektive parti.
2 miljoner kronor är i sig inget högt pris för en bättre fungerande demokrati. Den totala driftsbudgeten för Linköpings kommun omfattar ungefär 6,5 miljarder. Men frågan är om det verkligen blir mer demokrati för pengarna.
Kommunerna styrs av förtroendevalda med ett tydligt ansvar inför väljarna. Opolitiska tjänstemän tar fram beslutsunderlag och ser till att besluten genomförs. De politiska sekreterarna får en slags mellanposition. Utan en tydlig arbetsbeskrivning riskerar de att hamna i en gråzon som i värsta fall bara skapar nya politiska och organisatoriska problem. En svaghet är också att kommittén inte har gjort någon utvärdering av hur systemet fungerar i andra kommuner.
I arvodeskommitténs förslag kopplas de nya sekreterartjänsterna till övergripande kommunala mål, som medborgarnas möjlighet att påverka beslut, ökad delaktighet för utsatta grupper och ökad jämställdhet. Någon tydlig tjänstebeskrivning finns inte ännu, men enligt kommitténs ordförande Carin Lundén (M) är det tänkt att de politiska sekreterarna ska tillsättas efter formell kompetens. De ska göra utredningar utifrån politiska visioner och skriva debattartiklar. Mindre partier kan använda pengarna för att avlöna gruppledaren i kommunfullmäktige i stället för att inrätta en ny tjänst. I andra kommuner som har infört modellen har de politiska sekreterarna en mer renodlad politisk roll.
Centerpartiets Else-Marie Peterson är ensam om att gå emot förslaget. De politiska sekreterarna saknar ett tydligt folkligt mandat och systemet gynnar bara de stora partierna, menar hon.
Trots att det ligger något hennes kritik så kvarstår problemet. Kommunerna ansvarar för viktiga samhällsfunktioner som skola och äldrevård och därmed också en stor del av den svenska välfärden. Att vara politiker i en kommun ställer höga krav på kunskap om lagar och förordningar. Risken är stor att politikerna hamnar i ett kunskapsunderläge gentemot tjänstemännen. Kan systemet med politiska sekreterare bidra till bättre ledning och tydligare direktiv så kan det snabbt spara in sina egna kostnader och betydligt mer än så. Om de förtroendevalda dessutom får mer tid att möta väljarna är det också ett steg i rätt riktning.
I början av nästa år väntas kommunfullmäktige fatta beslut om förslaget. Innan dess kunde politikerna gärna kosta på sig en studieresa till Norrköping som införde en liknande modell efter förra valet.