Drömmen var främst Høyres, som gick upp med nästan nio procentenheter från lokalvalen 2007 till 28 procent. Katastroferna stod Fremskrittspartiet (Frp) och Socialistisk venstreparti (SV) för. Frp minskade sina röstandelar med en tredjedel och slutade på 11,5 procent. SV backade till 4 procent och partiledare Kristin Halvorsen aviserade sin avgång redan på valkvällen.
Arbeiderpartiet (AP) gick visserligen framåt med två procentenheter till 31,6. Men den väntade "Utøyaeffekten" uteblev både gällande AP:s valresultat och det samlade valdeltagandet, som landade på knappa 63 procent.
Det betyder inte att terrorattentatet inte haft någon inverkan på det norska valet. Det pekar inte minst Frp:s dåliga resultat på. Mycket tyder på att före detta Frp-väljare gått till Høyre, men Høyre har även vunnit sympatier från annat håll.
Även om Norge står utanför såväl EU som eurosamarbetet och har stora statliga rikedomar, är landet inte opåverkat av stormarna ute på kontinenten. Partier till höger uppfattas ofta som pålitliga i ekonomiska frågor vilket kan vara en förklaring till Høyres framgångar.
Därtill har valkampanjen varit ovanligt schysst utan personliga påhopp och hetsiga debatter, uppger AUF:s ordförande Eskil Pedersen. Det är förstås en effekt av attentaten den 22 juli. Liksom att valet mer än vanligt handlat om "stora frågor" såsom värderingar och gemenskap, vilket kan vara ytterligare en orsak till AP:s och i synnerhet Høyres dragningskraft.