Den som är lågproduktiv i dag kan bli produktiv genom arbete. Men Konjunkturinstitutet med flera har pekat på att många ungdomar, lågutbildade, funktionsnedsatta och utrikes födda stängs ute från arbetsmarknaden på grund av höga lägstalöner. När lägstalönerna för vuxna, oerfarna och outbildade ligger på 18 200 (Hotell och restaurang) eller 19 760 (lagerarbetare, Handels) vågar arbetsgivare inte anställa oprövade kort som kanske inte bär sina egna kostnader.
Visst finns det andra vägar än lägre lägstalöner att hjälpa dem som står längst från arbetsmarknaden: Mer och bättre utbildning, samt särskilda rabatter och subventioner (sänkt arbetsgivaravgift, lönebidrag) för den arbetsgivare som anställer en person som har svårt att få jobb.
Men alla varken kan eller vill bli högutbildade. För ungdomar som inte har godkända grundskolebetyg eller vuxna flyktingar som är analfabeter är det kanske inte möjligt att klara gymnasiet. Särskilda stöd till arbetsgivare kan bara ges i en begränsad omfattning - dessutom riskerar de att skapa undanträngningseffekter och att leda till märkliga orättvisor: Den anställda som drar in sin egen lägstalön till företaget får uppleva hur kollegor som gör ett betydligt sämre jobb har samma lön.
Självklart ska Sverige storsatsa på utbildning och att konkurrera med de allra bästa. Det står inte i motsats till att öppna arbetsmarknaden för dem som i dag står längst ifrån den. Sverige kan utveckla nya mediciner och miljöteknik samtidigt som människor får lön för mindre kvalificerade arbeten. Faktum är att det är nödvändigt - samhället skulle inte fungera om alla försörjde sig på spjutspetsforskning.
Politikerna kan inte göra mycket eftersom de svenska lägstalönerna inte är lagstadgade. Anders Borg försökte i samband med vårbudgetdiskussionen inskärpa i landets arbetsgivare att de inte bara kan anställa "dem med högst betyg från Chalmers eller KTH".
Men arbetsgivare håller inte på med välgörenhet, de driver företag som måste gå runt. Är lägstalönerna så höga att vissa personer inte bär sina egna kostnader, då kommer dessa personer aldrig att få chansen att komma in på arbetsmarknaden.
Ingen vill ha en amerikansk modell där låginkomsttagare tvingas ha flera jobb för att försörja sig. Men meningen med den solidariska lönepolitiken och "jobb högt upp i förädlingskedjan" kan väl inte heller vara att stora grupper för alltid ställs utanför arbetsmarknaden?
Dagens modell riskerar att skapa en ny underklass som ska stå med mössan i hand och vara tacksamma när de försörjs av arbetsmarknadens insiders. Det borde få vänstern att må illa. Facken har makten över lägstalönerna, och därmed makten att ändra en farlig samhällsutveckling.