Lärare som saknar utbildning. Elever som saknar tillräckliga kunskaper. En ständig brist: på personal, på material, på arbetsro.
Under de senaste åren har rapporterna om den svenska skolans brister duggat tätt.
I går kom ännu en kritisk rapport. Riksrevisionen har granskat lärarnas utbildningsnivå, och kommit fram till att antalet anställda lärare utan lärarutbildning ökat kraftigt sedan början av 1990-talet. Till exempel saknar var tredje lärare i svenska, matematik och engelska i grundskolan rätt utbildning på området.
Anledningarna är flera, enligt riksrevisorerna: Skollagen är för luddig, Skolverket gör för dåliga uppföljningar, Högskoleverket har misslyckats med att anpassa lärarutbildningarna efter skolornas behov.
Förhoppningsvis blir Riksrevisionens rapport en väckarklocka för politikerna. Lärarutbildningen borde reformeras -- gärna med inspiration från vårt östra grannland.
I OECD:s Pisa-undersökningar från 2000 och 2003 låg de finska eleverna i topp, kunskapsmässigt -- medan de svenska eleverna låg strax över genomsnittet.
Orsaken till de finska framgångarna är, enligt många, den finska lärarutbildningen. I Finland är lärare ett statusyrke. Det går omkring sju sökande till varje plats på lärarhögskolan. Lärarutbildningen är längre än den svenska, och dess-utom har Finland satsat på att kontinuerligt vidareutbilda lärarkåren.
Finska lärare är kanske strängare än de svenska -- men å andra sidan verkar de vara ovanligt skickliga på att förmedla sina kunskaper.
Om valet ligger mellan en skola som fokuserar på att göra lärandet ständigt lustfyllt och en skola som ser till att ge eleverna gedigna kunskaper, så borde det inte vara särskilt svårt att välja det senare.