Att Jan Björklund inledde Folkpartiets landsmöte genom att tala om jämställdhet tyder på Folkpartiets ambition att hävda sig på området inför valet. Det bra att ett liberalt parti mutar in mark, annars riskerar territoriet att bli helt minerat av vänsterfeminister. Apropå det lanserade Vänsterpartiet i går sin kampanj ”Den nya feministiska vågen”. Syftet är att ”göra feminismen till en huvudfråga inför valet 2014”, enligt Jonas Sjöstedt.
V förordar till exempel en tvångsindividualiserad föräldraförsäkring, det vill säga att föräldrarna inte kan överlåta föräldradagar åt varandra. Så långt vill inte FP gå. Partistyrelsen föreslår en extra pappamånad, alltså ytterligare 30 dagar vikta åt vardera föräldern. Hur utfallet blir återstår att se. En del folkpartister vill gå längre mot en tredelad föräldraförsäkring, medan andra inte vill se någon uppdelning alls. Som det borde vara. Det är bra att föräldraförsäkringen i dag är individualiserad. Därmed skickar staten signalen att det är 50-50-uppdelningen som är tänkt och önskvärd. Vill och behöver familjer ändra fördelningen borde det vara dem fritt, vilket det alltså är med undantag för 60 dagar vardera. Ju fler dagar som öronmärks desto större risk att de brinner inne och de som förlorar på det är i så fall barnen. Alla har inte möjlighet att kombinera föräldraledighet med sitt arbete. Fråga Birgitta Ohlsson (FP).
Två veckor efter dotterns födelse började hon arbeta igen eftersom ”statsråd inte kan vara formellt föräldralediga” (Expressen 21/19 2010). Ohlsson beskrev att det gick ”utmärkt” att kombinera mamma- och ministerrollen eftersom maken kunde vara föräldraledig och hon själv var ”lyckligt lottad att kunna ha med mig familjen på jobbet”.
Alla är inte lika lyckligt lottade som EU-ministern.