Men Linköpings kommun överraskar. Kost- och måltidspolicyn, som ska gälla från och med januari 2011, har flera goda inslag. Visst finns det munsbitar med ekologiskt odlad och etiskt märkt kost, som ofta handlar mer om politisk korrekthet än sunt förnuft. Men syftet med policyn är större än så. Särskilt tilltalande är det vidgade synsättet på de cirka 35 000 luncher som varje dag tillagas och äts i Linköpings kommun, som enligt policyn handlar om mer än maten på tallriken.
Linköpings kommun tänjer på gränserna för vad som betraktas som en god måltid. Det handlar inte bara om kalorier och kolhydratskombinationer, utan om en upplevelse lika viktig för förskoleleven som för den gamla inom äldreomsorgen. En prydligt upplagd lunch på rent porslin är inte att betrakta som en lyx utan som en rättighet. Utmärkt. Maten är livsviktig, inte bara för att kroppen ska fungera på innehållet utan hela måltidens intryck som finns med oss resten av dagen.
Policyn är uppdelad i en gemensam del för samtliga kommunala verksamheter samt en del för barnomsorg och skola respektive äldreomsorg och stöd- och omsorgsverksamheternas måltider. I de gemensamma riktlinjerna nämns kriterier som hållbar utveckling, med krav på säsongsanpassning och god djurhållning, lokal anknytning både vad gäller råvarornas producering, tillagning och distribuering samt att matsvinnet - ett miljöfientligt slöseri - ska minimeras. Detta är rimliga mål som sammanför medvetenhet inom både miljö, ekonomi och bra mat.
För förskola och skola bör måltiderna vara anpassade till respektive verksamhet och erbjuda variation samt att barnen ska få äta i lugn och ro i vuxnas närvaro. Leendet breddas vid läsning av policyns inriktning på äldreomsorgen och stöd- och omsorgsverksamheterna. Där ska måltiderna ses som en "integrerad del av omvårdnaden", erbjuda "sociala kontakter" samt vara "något att se fram emot". Menyerna ska anpassas både efter målgruppen och tid på året och maten ska serveras "jämt över dygnets vakna timmar".
Kost- och måltidspolicyn ger svart på vitt att barn och gamla liksom personal inom Linköpings kommun ska slippa stressiga och oaptitliga omständigheter kring måltiderna. Synen på måltiden som för viktig att slarvas med är lika trendig som den är nyttig. Många har varit delaktiga i att ta fram policyn, så många ögon kommer att kunna kontrollera att den följs. Det är ett bra initiativ som förhoppningsvis inte blir ett slag i luften utan ger verkliga resultat i matsalarna.