Landet vann stöd och legitimitet i omvärlden inte bara för att det bröt med sitt rasistiska förflutna utan också för den moraliska auktoritet Nelson Mandelas karismatiska ledarskap utstrålade.
Eftersom han inte lät sig styras av revanschism mot sina politiska motståndare blev Mandela i stället symbolen för det nya demokratiska Sydafrika.
Tyvärr saknar Mandelas efterträdare, ledarna för det största parti African National Congress (ANC), hans moraliska kompass. Presidenten Jacob Zuma har varit inblandad i mängder av korruptionshändelser. Skandalerna har blivit så många och misskötseln så omfattande att ANC tappar väljarstöd över hela landet.
De senaste årens hetaste politiska fråga i Sydafrika har varit ANC-regeringens omstridda nya medie- och sekretesslag. Vad som från början bara var tänkt att ersätta en utdaterad lag från apartheidtiden har istället blivit ett sätt för ANC att försvåra för medierna att granska dem.
2008 påbörjades arbetet med att ersätta den sekretesslag som gällt sedan 1982. Det fanns en bred insikt om att lagen behövde bytas ut. Problemet var alltså inte den nya lagen i sig utan inriktningen den fick. Det första utkastet som presenterades 2010 innehöll skrivningar som skulle få mycket långtgående konsekvenser för offentlighetsprincipen, pressfriheten och i förlängningen demokratin. Bland annat skulle tusentals chefer inom förvaltningen och i statliga företag få tillåtelse att hemligstämpla dokument efter eget tycke och smak.
Lagförslaget enade stora delar av civilsamhället mot ANC. Hundratals organisationer samlades i paraplyorganisationen Right2Know för att kämpa mot lagen. Journalister, redaktörer och publicisternas protesterade. Nobelpristagarna och apartheidmotståndarna Nadine Gordimer och Desmond Tutu kallade lagen en "kränkning mot alla sydafrikaner". Till och med fackförbundet Cosatu, som brukar tillhöra ANC:s lojalaste stödjare protesterade eftersom de ansåg lagen strida mot konstitutionen.
Det hårda motståndet gjorde att lagen reviderades innan den kom tillbaka i förmildrad form. Men fortfarande fanns många iögonfallande paragrafer kvar. Skaran som ges rätt att hemligstämpla har krympt men det räcker fortfarande med att inneha ett hemligstämplat dokument för att kunna dömas till tjugofem års fängelse. Det blir svårare för medier att granska det skandalomsusade och korruptionstyngda maktpartiet ANC.
I november förra året gick lagen, trots förnyade protester, igenom i parlamentets underhus där ANC har egen majoritet. Nu ligger lagen och väntar i överhuset. Enligt planeringen skulle den ha röstats igenom i mitten av april men lagens motståndare har begärt förnyade granskningar. Förra veckan meddelade den överhuskommitté som arbetar med lagen att processen "går bra". Vad det betyder får vi veta i slutet av juni då deras arbete avslutas.
Om lagen slutligen går igenom vore det ett hårt slag mot den sydafrikanska demokratin och ett stort steg bort från den nation Nelson Mandela ville skapa.