Sofia Nerbrand, chefredaktör för Neo, ifrågasätter detta. I en krönika (SvD 10/8) tar hon som exempel barnet Pops uppfostran. Föräldrarna håller Pops kön hemligt för omgivningen för att de vill att han/hon ska slippa växa upp i en könsmall.
Nerbrand menar att det finns en utbredd, men felaktig, föreställning att vi bara kan behandlas jämlikt om vi är likadana och könlösa. "Tankefiguren om behovet att avköna oss är i själva verket totalitär och fasansfull." I stället anser hon att individuella nyanser har charm och konsten är att uppskatta dem i stället för att skyla över dem - som i Pops fall.
Nerbrand har rätt. En del verkar tro att jämställdhet är detsamma som likställdhet. Och att vi måste neutralisera könen för att uppnå lika värde. Det stämmer inte.
Mitt barns födelse är bara någon vecka bort. Blir det en flicka får hon gärna ha rosa klänning på sig. Det innebär inte att jag kommer att förvänta mig att hon hjälper till mer hemma, eller att hon är mindre uppkäftig eller självständig, än om en son kommer till världen.
Bara för att en flicka är berättigad samma möjligheter som en pojke, betyder det inte att flickan inte kan ha klänning - och till på köpet tycka att hon är fin i den!