Corren har ofta påpekat vikten av att elever med fallenhet och intresse för matematik får lära sig mer än i dag. Men efter nyheten att drygt 22 procent av niorna i Östergötland (50 procent i Boxholm!) inte klarade det nationella provet i matematik i våras är det dags att syna kunskapsnivån hos eleverna som har svårt för ämnet.
Debattörer som Per Acke Orstadius, Göran Greider och Widar Andersson anser att det inte är så farligt med dåliga matematikkunskaper, eftersom folk i allmänhet klarar sig utan matte.
De borde gå in på www.prim.su.se/matematik och läsa gamla nationella matteprov samt bedömningsmallar. Det färskaste offentliggjorda provet är från 2009, och då krävdes 21 av 37 möjliga G-poäng för att bli godkänd på provet (svårare provuppgifter ger VG-poäng).
För godkänt provresultat skulle eleven förutom att lösa enkla tal med de fyra räknesätten bland annat räkna på sannolikheten för lotterivinst, läsa av punkt- och cirkeldiagram, räkna på timlön, kilopriser och växel tillbaka när man handlar.
Med andra ord grundläggande medborgerliga färdigheter som krävs för att ta till sig samhällsinformation, inte bli blåst av arbetsgivare och affärsidkare eller hamna i "Lyxfällan". Ribban ligger lågt, det är sannerligen ingen ingenjörsmatte som krävs för G på provet.
När mer än vad femte östgötsk elev saknar dessa baskunskaper betyder det inte bara att de är olämpliga som ingenjörer utan att de saknar färdigheter som är lika viktiga som att kunna läsa.