För att nå det senare målet tillsattes en demokratiberedning med medborgarrepresentanter. Nu när mandatperioden närmar sig sitt slut har beredningen lagt fram ett förslag om politikerträffar där medborgarna får ställa frågor.
Kopparpartiets Lars Rasch och Vänsterpartiets Lennart Pettersson höll på att tappa hakan när demokratiberedningens ordförande Lars-Erik Nilsson (M) återremitterade förslaget på fullmäktigesammanträdet i februari, med motiveringen att demokratiberedningen inte får bli ett slagträ i debatten.
Lars-Erik Nilsson är rädd för att politikerträffarna också ska urarta i politisk debatt. Enligt honom kommer demokratiberedningen inte tillbaka med något nytt förslag. Stötestenen är oppositionens medverkan.
Utan att frågan har fått debatteras i fullmäktige tycks majoriteten vara på väg att avveckla ett av sina huvudmål: Att stärka den kommunala demokratin. I själva verket har utvecklingen gått åt rakt motsatt håll.
I Åtvidaberg är nämnderna avskaffade och ersatta med tre utskott. Eftersom utskottsordförandena Lars-Erik Nilsson, Elisabeth Edlund (S) och Thomas Lidberg (S) är med på måndagsmötena med kommunalråden och verksamhetscheferna, är besluten i princip redan fattade när de övriga utskottsledamöterna får ta del av ärendena.
Tillsammans representerar M och S två tredjedelar av kommunens väljare och oppositionen är svag och splittrad. För att slå vakt om demokratin borde majoriteten se till att förslagen blir ordentligt genomlysta innan de klubbas. Koalitionen i Åtvidaberg gör tvärtom. Utskottens handlingar är arbetsmaterial och därmed inte offentliga. Därför dröjer det tills förslagen kommer upp i kommunstyrelsen innan diskussionen kan komma igång.
De finns starka demokratiska skäl att återinföra nämnderna och att bryta det blocköverskridande samarbetet. Ytterligare fyra år med S och M-styre och samma slutna organisation skulle troligtvis vara förödande för det politiska engagemanget i Åtvidaberg.
Kommunalråden Lennart Haraldsson (S) och Sverre Moum (M) vill fortsätta tillsammans i minst fyra år till. De talar om den goda personkemin i kommunledningen, att saneringen av ekonomin måste fortsätta och det kaos som rådde tidigare.
Men det är inte givet att S och M är de enda partier som har förmågan att sanera ekonomin. Redan 2006 när Lars Rasch var kommunalråd gick kommunen med 10,6 miljoner kronor i vinst. Det finns också andra frågor av betydelse, inte minst det årliga tappet av hundratalet kommuninvånare och den ideologiskt laddade frågan om välfärdens förnyelse. Samarbetet mellan S och M förhindrar viktiga politiska diskussioner.
En borgerlig allians i Åtvidaberg är välkommen av både politiska och demokratiska skäl.