Vi erfar dem med kuslig konkretion -- efterdyningarna till de dödensvågor som för en vecka sedan slog in över kusterna och öarna vid deförföriska turistparadisen vid Indiska oceanen. Avlidna svenskartransporteras hem, 827 andra svenskar rapporteras "bekräftat saknade"och 1 495 beskrivs som "övriga saknade". Samtidigt slår epidemiernaklorna i de överlevande i Acehprovinsen på norra Sumatra i Indonesien.I går rapporterades att flodvågorna krävt 94 000 indonesiers liv.Hittills har naturkatastrofen släckt sammanlagt 144 000 människoliv.Mellan fem och sju miljoner människor, de flesta fattiga, är hem-lösa ide elva länder som drabbas hårdast.
Den 18 januari samlas världens stats- och regeringschefer till enkonferens om naturkatastrofer i Kobe i Japan. Där måste frågan omfattigdomsbekämpning i vid bemärkelse stå högst på dagordningen. Desofistikerade vågvarningssystem som finns i den rika världen måste blien självklarhet också i de fattiga regionerna. Även om ingen beredskapi världen kan förhindra naturkatastrofer som den i Sydostasien, måsteändå alla till buds stående medel användas i syfte att begränsaskadeverkningarna, och därmed rädda männi-skoliv.
Ingen vet hur många svenskar som slutligen kommer att rapporterasdöda. Det stora antalet saknade tyder på att siffran blir outhärdligthög. Efterdyningarna till de dödens vågor som spred skräck och fasa iAsien rullar in över varje skrymsle och vrå i vår svenska vardag.
Den borgerliga oppositionen vill att de tidigare statsministrarna Ingvar Carlsson och Carl Bildtska leda en medborgarkommission som ska granska Sveriges agerande efternaturkatastrofen. Det förslaget bör regeringen ta fasta på, även omtillsättandet av kommissionen inte brådskar. Först väntar den akutakrishanteringen. Vilket Lars Leijonborg (fp) också slog fast,då han polemiserade mot dem som kräver att borgarpartierna ska gå"hårdare fram" mot regeringen. Ansvarsutkrävandets dag kommer, nuväntar andra, akuta uppgifter.
TORBJÖRN GUSTAVSSON