Vem har ansvaret för tillväxten i Östergötland?
Svaret skulle kunna vara regeringen, länsstyrelsen eller regionförbundet Östsam, beroende på vilken vinkel man väljer. Kommunerna har också en roll att spela. Ansvaret för viktiga delområden ligger hos olika myndigheter som länsarbetsnämnden, Banverket eller Vinnova.
Det folkvalda landstinget har där-emot nästan inget ansvar för tillväxt och utveckling i länet.
Verkar det rörigt? Jo, det är det också. Därför är det mycket välkommet att Ansvarskommittén, som i tisdags lade fram sitt slutbetänkande, tar ett enkelt och självklart grepp på problemet. Ansvaret för utvecklingsfrågor ska ligga hos sex till nio svenska regionkommuner som bildas genom sammanslagningar av dagens län. De tar också över ansvaret för sjukvården.
På så vis skapas en handlingskraftig aktör som leds av en folkvald församling. Utmärkt.
Två saker är viktiga med förslaget. Ett samlat ansvar skapar bättre möjligheter att nå resultat, genom samordning och större resurser. Att det ansvaret ligger hos en folkvald regional församling gör att medborgarna kan ställa krav.
I bästa fall kommer den politiska nivå som motsvarar dagens landsting att bli rejält vitaliserad - om regionreformen blir verklighet. Partierna måste då formulera tydliga mål för tillväxtpolitiken i Östergötland. Och väljarna kan sätta betyg på hur de har lyckats i slutet av mandatperioden. Precis så som en demokrati är tänkt att fungera.
Dagens situation är mycket otillfredsställande på den punkten. För vem röstar man på om man vill att Ostlänken ska bli av? Alla tycks dra åt samma håll, men ändå står det still.
Det beror på den tungrodda processen mellan Banverk, regering, länsstyrelse, regionförbund och kommuner. Samordningen är dålig och ytterst beror besluten på politiska prioriteringar där regeringen väger olika landsändar mot varandra.
Det finns helt enkelt ingen att sparka på om man inte är nöjd. Regeringen får inte favorisera ett län framför ett annat. En enskild kommun mäktar föga i sammanhanget. Regionförbundet saknar handlingskraft - och är dessutom inte en folkvald församling som kan avsättas i nästa val.
På kort sikt ska regionreformen göra ansvaret för utvecklingsfrågorna tydligt. Men redan från början kommer en hel del makt och pengar att föras över från regionförbundet, länsstyrelsen och andra myndigheter.
På längre sikt är tanken mycket större än så. Regionerna kan få en stor del av ansvaret för arbetsmarknadspolitiken och forskningspolitiken.
Gymnasieskolan är ännu ett område som regionerna kan ta över. Givetvis under förutsättning att riksdag och regering ger stöd till en sådan utveckling.
I realiteten betyder alltså Ansvarskommitténs förslag till regionreform att mer makt samlas till en folkvald församling som arbetar för östgötarnas regionala intressen.
Det vore ett stort steg i rätt riktning.