Sedan 1998 har bilkörningen ökat med 16 procent i Östergötland (Corren 26/2).
Den utvecklingen är ohållbar. Ett troligt mål för klimatpolitiken är att minska utsläppen av växthusgaser med 30 procent fram till år 2020. Den nivån kommer att gälla även transportsektorn.
Det finns visserligen inget låst samband mellan mängden utsläpp och antal körda kilometer. Biogasbilar och framtidens elhybrider släpper ut försumbara mängder växthusgaser. Och även när det gäller vanliga bensinbilar är skillnaden stor mellan de snåla och de törstiga fordonen.
Men inte ens tre fordon av hundra är en miljöbil i Sverige i dag. Den som räknar med att enbart snålare motorer och alternativa drivmedel ska lösa ekvationen räknar därför fel. Antalet körda kilometer måste minska.
Det sätter fokus på tätorterna. I Linköping ökar visserligen bilkörningen mindre än genomsnittet i länet. Men det är ändå i tätorterna som det finns störst möjligheter att ersätta bilen med kollektivtrafik - eller cykel.
Förmodligen kommer det inte att räcka att bara bygga ut kollektivtrafiken. Det krävs ett nytänkande i stadsplaneringen som gör ett bilfritt liv realistiskt för allt fler.
Kanske ska varje dagis ha en minibuss - biogasdriven, förstås - som hämtar barnen, i stället för att varje förälder kör sitt barn i egen bil? Kanske bör biltrafik till Tornby förbjudas och ersättas av ett spårvagnsnät?
Framtiden kommer att kräva klimatvänliga lösningar som vi inte ens kan föreställa oss i dag.
När det gäller glesbygden är perspektivet det omvända. Ydre, Boxholm och Kinda hör till de kommuner i länet där antalet körda kilometer per invånare är störst och bilkörningen ökar mest. Och det måste den få göra - i viss utsträckning.
Många gånger är det en tillväxtfråga. Det är vanligt att pendla till arbetet med bil i dessa kommuner och som regel finns det inget alternativ. Om fler får jobb ökar alltså bilkörningen.
Men just därför måste glesbygden upptäcka miljöbilen. I hela Kinda fanns det bara 70 stycken miljöbilar i början av detta år, enligt statistik från Gröna bilister. Siffran inkluderar både privatfordon och näringslivets bilar, men inte lastbilar. Sammanlagt utgör miljöfordon 0,6 procent av bilparken i Kinda. Och då har det ändå skett nästan en fördubbling bara under det sista halvåret 2007 - gissningsvis en effekt av regeringens miljöbilspremie.
I Ödeshög var 0,3 procent av fordonen miljöbilar i början av 2008. I Valdemarsvik 0,3 procent. Och ungefär så ser det ut i länets mindre kommuner.
Det duger inte.
Regeringens aviserade politik, där höjda bensinskatter kommer att kompenseras genom höjda reseavdrag, försvagar drivkrafterna för glesbygdsbor att byta till miljöbil.
En förhöjd miljöbilspremie för dem som bor i glesbygd skulle driva utvecklingen i rätt riktning. Utbyggnaden av tankställen med etanol och biogas måste fortsätta på mindre orter.
I glesbygden är miljöbilar den enda klimatvänliga lösningen på sikt.