Centerpartiet inleder sin riksstämma i Kalmar i dag.
Partiet har medvind - eller tycks åtminstone ha funnit en plats i lä. För medan alliansregeringens övriga partier tappat stort sedan valet, har c behållit ungefär samma väljarstöd som då (7,9 procent).
Det är egentligen ironiskt. Handlingskraften i den nya regeringen har framför allt de övriga tre partierna stått för - folkpartiet inom skolpolitiken, moderaterna på områden som ekonomi och arbetsmarknad, kristdemokraterna när det gäller att öka mångfalden inom vården och på bostadsmarknaden.
Tre av regeringens c-märkta statsråd; näringsminister Maud Olofsson, miljöminister Andreas Carlgren och infrastrukturminister Åsa Torstensson har en sak gemensamt: Mycket snack och lite verkstad.
Jordbruksminister Eskil Erlandsson (c) har inte ens stått för något snack, utan hållit sig i kulisserna.
Maud Olofssons löften om mindre krångel för företagare har hittills bara resulterat i en handlingsplan. Många av hennes förslag är utmärkta, men företagarna upplever inte att det går fort nog.
Dagens Industri publicerade i går en enkät om företagsklimatet i Sverige.
"Inget har hänt. Jag upplever inga märkbara skillnader i mitt dagliga liv som företagare. Regeringen har i stort inte gjort något bra. Men å andra sidan inget dåligt heller", säger Torsten Jansson, entreprenör och storägare i New Wave. Tyvärr är hans ord ganska representativa för det tillfrågade branschfolket i enkäten - och en bister kritik av näringsminister Olofssons insats.
När det gäller arbetsrätten är läget än värre. Många har säkert trott att Olofssons idéer om en reformerad arbetsrätt ska kunna bli verklighet under den nya regeringen. Men inget talar för att de övriga partierna kommer att gå med på några förändringar. Det finns en risk att det rent av kommer att ses som ett svek när valet 2010 närmar sig.
Andreas Carlgren har inte heller haft det lätt som miljöminister. Alla partier slåss numera om att vara det mest klimatvänliga - i ord. Men det är Carlgren som har ansvaret för att få fram konkreta lösningar. Och trots att det inte finns någon quick-fix när det gäller miljön måste c i slutet av mandatperioden kunna visa fram ett resultat som tål att jämföras med miljöpolitiken under s och mp.
Åsa Torstensson har sannolikt haft goda intentioner som infrastrukturminister. Och man behöver sannerligen inte vara centerpartist för att tycka att det borde satsas mer på järnvägar och vägar i Sverige.
Men tyvärr har finansminister Anders Borg (m) inte försett Torstensson med någon rejäl påse pengar. Vad blir det då av infrastrukturpolitiken mer än ädla förhoppningar?
Allt pekar på att riksstämman kommer att befästa den linje som partiet slog in på inför valet 2006: Ett liberalt, grönt småföretagarparti, som gjort upp med EU-skeptiker, kärnkraftsmotståndare och lantligt konservativa värderingar.
Det gör man rätt i.
Men för att centern ska fortsätta växa måste dess statsråd också leverera resultat.