År 2006 hade Sverige den högsta kostnaden för sjukförsäkringen i hela EU - drygt 5 000 kronor per invånare. På andra plats kom Luxemburg och Nederländerna som spenderade omkring 4 000 kronor per invånare. Länderna på andra plats hade alltså en kostnad som var 20 procent lägre - en enorm skillnad. På tredje plats kom Danmark och Finland med en kostnad på cirka 3 500 kronor.
Nu har det läget förändrats. Kostnaderna för sjukförsäkringen i Sverige har minskat från 31,4 miljarder år 2006 till beräknade 19,4 miljarder i år. När den nyheten kom den 26 oktober tyckte Ekot att den var värd en liten notis.
Det är anmärkningsvärt med tanke på att det rör sig om ett trendbrott. Från att ha varit ett slags världsetta i grenen sjukskrivning närmar sig Sverige nu andra länder.
I en rapport från Försäkringskassan (26/10) jämförs åtta europeiska länder 1990-2007 - Sverige, Danmark, Finland, Frankrike, Nederländerna, Norge, Storbritannien och Tyskland. När sjukfrånvaron låg som högst i Sverige var den över fem procent bland anställda. 2007 var den nere i tre procent, vilket fortfarande var 36 procent högre än genomsnittet för de åtta länderna.
Det kan finnas många förklaringar till att sjukfrånvaron minskar. Den fallande trenden började redan 2004 och kan inte enbart förklaras med ändrade regler.
Genomsnittssvensken sjukskriver sig betydligt mer sällan när arbetslösheten ökar. Moral och disciplin tycks spela in. Så är det inte i de flesta länder - där är sjukfrånvaron konstant över tid. På motsvarande sätt kan det spela in när antalet sjukskrivna diskuteras i medierna och problemet hamnar i fokus - disciplinen ökar.
Givetvis påverkas siffrorna även av regeringens satsning på uppföljning och rehabilitering. Det ställs högre krav i dag på de sjukskrivna att till exempel omskola sig till ett mer lämpligt yrke. En rapport från början av detta år visade att de flesta som avslutade en längre sjukskrivning återgick till arbete. Utmärkt.
Sverige var tidigare närmast unikt genom att sjukförsäkringen saknade en bortre parentes. Det är på grund av att regeringen infört en tidsgräns som 54 000 personer utförsäkras kring årsskiftet.
Kanske kommer Sverige i framtiden att ha en sjukfrånvaro som är jämförbar med andra välfärdsstater i Europa, varken större eller mindre över tid. Det vore ett steg framåt.
Det perspektivet saknas ofta i rapporteringen om de utförsäkrade. Förändringarna av sjukförsäkringen kan slå hårt - kanske orimligt hårt - i enskilda fall.
Men alla hälsoindikatorer visar att Sveriges befolkning är långt friskare än genomsnittet - inte sjukare. Att acceptera att vi så länge hade världens högsta sjukfrånvaro hade varit ännu mer orimligt.