Förra veckans EU-toppmöte resulterade i en rad viktiga överenskommelser på miljöpolitikens område:
Utsläppen av växthusgaser ska minskas med 20 procent till år 2020 - och vid en eventuell internationell överenskommelse åtar sig EU att höja det målet till 30 procent. Samma år ska 20 procent av energikonsumtionen komma från förnyelsebara källor och andelen biodrivmedel vara nere på tio procent. Toppmötet enades också om att effektivisera energianvändningen med 20 procent.
Stats- och regeringscheferna valde att gå på den mindre ambitiösa linjen när de enades om en 20-procentig minskning av utsläppen av växthusgaser. Inför mötet var det många som hoppades på att utsläppen skulle minskas med 30 procent.
Men med tanke på att EU-länderna mellan 1990 och 2012 ska minska utsläppen av växthusgaser med åtta procent, måste målet med en 20-procentig minskning till år 2020 ändå ses som en rejäl höjning av ambitionsnivån.
Statsminister Fredrik Reinfeldt kallade förra veckans toppmöte för en "historisk milstolpe". Och visst är det unikt att EU-länderna har lyckats formulera ambitiösa och konkreta mål för att möta hotet mot klimatet.
Det är lovvärt att EU får en och samma röst i en av nutidens viktigaste frågor.
Men frågan om hur de här målen ska uppnås saknar fortfarande gemensamma svar.
Det beror på att energipolitiken fortfarande är en nationell angelägenhet för EU:s medlemsländer. Ansvaret för att omsätta de ambitiösa målsättningarna ligger därför än så länge på EU:s medlemmar.
I Sverige tycks den borgerliga rege- ringen ha svängt i inställningen till miljöskatter.
I valrörelsen gick moderaterna hårt åt den förra regeringens energipolitik och varnade för den oro som stigande elpriser skulle kunna leda till. Både moderaterna och kristdemokraterna lovade att sänka bensinskatten om de vann valet.
När statsminister Fredrik Reinfeldt i helgen talade på moderaternas kommunkonferens i Örebro öppnade han bland annat för en grön skatteväxling, där fordonsskatten sänks och skatten på bensin höjs. Och i Ekots lördagsintervju pratade även miljöminister Andreas Carlgren (c) om att skatten på bensin kan komma att höjas. Han stängde inte heller dörren för en höjning av elpriserna.
Det är bra att regeringen vågar tänka nytt i en fråga där den inte har haft särskilt stor trovärdighet. Samtidigt är det viktigt att tänka på långsiktigheten och lära av tidigare misstag.
För några år sedan sågs etanolen som lösningen på bilismens negativa effekter på miljön. I dag vet vi att etanolframställningen är både energikrävande och att den förorenar.
Då fick de som köpte bilar drivna på etanol reducerad skatt. Numera körs många av de skattesubventionerade etanolbilarna omkring på bensin eftersom priset på etanol i perioder har legat högre än bensinpriset.
Det som framstår som lösningen i dag kan alltså vara förlegat - och till och med ett hot mot miljön om ett par år.
Långsiktigheten är därför den viktigaste dimensionen i en modern miljöpolitik.