Mörkt för barnen

Linköping2004-09-04 09:31
Detta är en ledare. Correns ledarsida är borgerlig. Tidningen står fri och obunden från alla partier.

Barn är inte vuxna. Att de behöver - och har rätt till - särskilt skydd gör sig smärtsamt påmint i dagarna, då den barbariska gisslantagningen i södra Ryssland har fått en hel omvärld att förtvivla.

Men barn skonas inte. Runt om i världen skapar krig och förföljelse mer eller mindre varaktiga sår i formbara varelser.

Och världen hänger ihop. En del traumatiserade barn kommer till Sverige. De har upplevt krig, bevittnat övergrepp och förlorat sina anhöriga. Några av dem blir apatiska. De slutar tala, titta och röra sig. De förblir liggande och måste sondmatas.

"Vi känner i dag till cirka 130 barn som utvecklat den här typen av generella uppgivenhetssyndrom. Ytterligare drygt 30 barn har liknande symtom", skrev migrationsminister Barbro Holmberg häromdagen på DN Debatt.

För att förebygga att barn i asylprocessen blir apatiska har regeringen valt att tillsätta en särskild samordnare. Psykolog Marie Hessle ska få till stånd samarbete, men också kartläggningar och analyser. Enligt migrationsministern finns nämligen "endast ett fåtal studier gjorda och på ett relativt litet urval av asylsökande barn".

Så heter det när regeringen ska få till en "kraftsamling" till skydd för utsatta barn. Studier i all ära, men de apatiska barnen är högst verkliga och deras liv utspelar sig just nu.

I somras uppmärksammade Dagens Nyheter att en 13-årig flicka från Tjetjenien skulle utvisas - en flicka som ramlade ihop som en vissen blomma om någon försökte resa henne upp. Det var inte första gången som ett apatiskt barn ställts inför beslut om utvisning från Sverige.

Delvis tycks migrationsministern veta vad som ska göras. Barn som befinner sig i riskzonen måste identifieras tidigt i asylprocessen. Handläggningstiderna bör kortas, samtidigt som rättstryggheten måste öka.

Ändå tycks regeringen inte skynda med ett tvåpartsförfarande i domstol, så att båda "sidor" lägger fram sina ståndpunkter när ett asylärende avgörs. Ett sådant beslut togs av riksdagen under 2001.

För vissa barn är tiden outhärdlig. För dem är det särskilt bråttom med besked - och humanitet - i asylprocessen.

Läs mer om