Sommarens rymningar har upprört de flesta, men samtidigt kanske inte förvånat så mycket. De har ju snarare bekräftat misstanken att den svenska kriminalvården inte är tillräckligt "tuff".
Men släpphänthet och inkompetens i största allmänhet är långt ifrån hela förklaringen till det som hänt. I stället visar det sig att förklaringen till stor del stavas korruption. Kriminalvårdens chef Lena Häll Eriksson, som fick den gångna helgen på sig att snabbutreda orsakerna till rymningarna, konstaterar chockat att delar av hennes personal är korrumperad.
"Det har visat sig vara ett problem i kriminalvården att personal är korrumperad. Korruptionen är det som jag blivit mest chockad över och jag har en känsla av att den är större än vad jag tidigare trodde," säger Häll Eriksson.
Att chefen för kriminalvården först nu upptäckt att det råder så allvarliga missförhållanden inom den verksamhet som det skall föreställa att hon leder, är uppseendeväckande. Eller det är det kanske inte det?
För är det inte så att vi i Sverige just lever i föreställningen att korruption är något osvenskt, något som bara förekommer i avlägsna bananrepubliker eller nere på kontinenten? Ändå har det uppdagats saker förut som borde ha stört denna självbild. Bara för några månader sedan avslöjades en omfattande korruptionshärva hos Systembolaget. Lena Häll Eriksson framstår som otroligt naiv när hon säger sig vara chockad över att kriminalvårdare visat sig vara mutbara. Det vore lika naivt att tro att övriga delar av den offentliga sektorns Sverige skulle vara förskonade från sådana missförhållanden. Man kan undra hur det till exempel är ställt med landstingens inköpsrutiner? Klart är i alla händelser att kriminalvården inte gärna kan vara en isolerad ö i detta avseende.
Häll Erikssons lösning på problemet heter satsning på "kompetensutveckling" av personalen samt högre löner och systematiskt arbete med etik. Behovet av det sistnämnda är uppenbart. Men det är principiellt fel att erbjuda löneförhöjning -- som däremot kan vara motiverad av andra skäl, som tung arbetsbörda - för att motverka frestelsen att ta emot mutor. Det vore ett nederlag i sig att försöka matcha mutorna. Och "kompetensutveckling" är en typisk klyscha, avsedd att skapa ett falskt intryck att man gör något åt det som är problemet. Men integritet och moral är inte fråga om "kompetens" i någon slags skolboksmening. Sådant kan därför inte heller undervisas fram.
Sverige är knappast något genomkorrumperat land. Däremot är den naivitet som gör oss blinda för den korruption som faktiskt finns ett uppenbart problem.