Vem ska skylta med sitt namn i en tidning? Hängas ut.
Frågan är ett ständigt huvudbry på en tidning. Bara de senaste veckorna har en rad fall varit aktuella. Ta Engla Höglund. Varför tala om namnet på flickan när hon försvann?
Å ena sidan visste ingen (utom Anders Eklund) vad som hänt henne när hon försvann. Namn och bild kunde kanske, kanske ha lett till tips som gjort att hon återfunnits.
Å andra sidan: varför visa upp en ung flicka vars öde vi inte visste något om? Av det skälet - och att hon inte hade någon koppling till Correns spridningsområde - valde jag att inte publicera hennes namn inledningsvis.
Att Corren gjorde det sedan hennes kropp funnits berodde på att hennes mor valde att ha en mycket öppen hållning gentemot media. Hon begärde inte tystnad, utan ville att hennes dotters öde skulle uppmärksammas. Kanske i hopp i om att liknande tragedier skulle kunna förhindras.
När det gäller Anders Eklund har han erkänt mordet och sitter häktad. Det motiverar att vi gör hans namn känt för allmänheten.
Av en helt annan karaktär är händelserna runt riksdagsman Gunnar Axén. Han har en längre tid omsvärmats av rykten om att ha misshandlat en kvinna. Ärendet har diskuterats inte bara bland Östergötlands moderater, utan ända upp i partihögkvarteret med partisekreteraren Per Schlingman.
Corren har valt att på nyhetsplats följa utvecklingen och också bett Axén om kommentar. När åklagaren inledde en formell förundersökning publicerade vi namnet. Vi var först, men en lång rad medier har följt efter.
Varför inte vänta tills vi vet om ryktena är sanna eller falska?
En namnpublicering kan inte automatiskt knytas till att det finns en dom, till att någon befunnits skyldig. I så fall blir mediernas namnpubliceringar en del av straffet istället för en del av tryckfriheten.
Det är allmänintresset som måste styra. Detta svårfångade begrepp kan definieras som "den information medborgaren i ett fritt och demokratiskt samhälle har rätt att ta del av".
I fallet Engla Höglund är det allmänintresset som gör att vi publicerar Anders Eklunds namn. Oavsett om han är skyldig - och det vet vi inte med säkerhet än - är det rimligt att läsarna får veta vem som är häktad som misstänkt.
När det gäller Gunnar Axén är det rimligt att läsarna - väljarna - får veta vilken riksdagsman som är utsatt för dessa rykten. Inte minst för att de påverkar hans förmåga att fullgöra sitt arbete som politiker.
Att ryktena skär från det privata in i politiken blev uppenbart när den dåvarande ordföranden för moderaterna i Östergötland, Jan Owe-Larsson, sade sig inte ha förtroende för Axén och att det inte är troligt att Axén kommer att nomineras för en ny period i riksdagen. Dessa uttalanden fälldes innan Corren namngivit Gunnar Axén. De bidrog, tillsammans med beslutet om förundersökning, till att frågan nådde en sådan nivå att Axéns namn var av allmänintresse.
Oavsett om han är skyldig.