Två forskare och Reumatikerförbundets ordförande varnade häromdagen för att viktig medicinsk forskning läggs ned i Sverige (SvD 27/11). De menar att praxis i de djurförsöksetiska nämnderna har skärpts till den grad att mycket medicinsk forskning fördröjs eller aldrig blir av. I stället för att balansera skyddet för försöksdjuren och forskningsnyttan går djurskyddsperspektivet före.
Debattörerna vill att patientorganisationer ska få inflytande i de etiska nämnder som prövar djurförsöksansökningar, för att lyfta patientperspektivet.
Kanske vore det bättre att plocka bort djurrättsorganisationernas representanter ur nämnderna.
I dag består nämligen de djurförsöksetiska nämnderna av jurister, forskare, djurtekniker, politiker och representanter för djurskyddsorganisationer, till exempel Djurens Rätt.
Men Djurens Rätt motsätter sig alla former av djurförsök. Att de är representerade i de etiska nämnder som avgör om djurförsök får utföras är lika orimligt som om antiabortorganisationen Ja till livet satt i den etiska nämnd som prövar ansökningar om sena aborter.
Förhållandet mellan djur och människa är omtvistat. Den extrema position som många inom djurrättsrörelsen har - att djur har samma värde och rättigheter som människor, och att det därför alltid är fel att äta djur eller använda dem i djurförsök - är dock ingen majoritetsuppfattning, och riskerar dessutom att urholka viktiga principer om alla människors lika värde och mänskliga rättigheter.
Att en sådan ideologi och rörelse har uppstått skulle kunna bero på ett extremt tänjande av identitetspolitiska idéer om att lyfta minoriteter och förtryckta grupper. Den som vill vara riktigt radikal och slå underifrån hävdar helt enkelt att vi människor förtrycker de djur som borde ha samma rättigheter som vi. En annan teori är att "Disneyfiering" ligger bakom djurrättsrörelsen - att de flesta människor i dag lever så långt från jord- och naturbruk att bilden av djur blir en "förmänskligad" Disneyvariant, som lätt leder till tanken att djur också borde ha mänskliga rättigheter.
I kontrast till detta synsätt bjuder den SOU om en ny djurskyddslag som lades fram i går på ett förhållningssätt till djur som är respektfullt utan att jämställa djur och människor. Med den norska lagen om djurvälfärd som förebild argumenterar utredningen för att djur har moralisk status och ska visas hänsyn, men de är inte moraliska aktörer med ansvar för sina handlingar.
Djur som vi människor föder upp, oavsett om syftet är livsmedel eller medicinsk forskning, ska få bästa tänkbara behandling. Djuren vi använder förtjänar respekt och tacksamhet för att de gör våra liv bättre, och därför ska kraven på djurskydd vara höga.
Men att säga nej till alla djurförsök för att djur skulle ha samma värde som människor, det är att släcka hoppet för människor i dag och i framtiden som är beroende av medicinska framsteg. Det är inhumant.