Om din arbetsplats skulle läggas ned, skulle du då jobba bättre tiden fram till nedläggningen?
Forskning visar att det faktiskt är vad som händer.
Magnus Hansson vid Örebro universitet har undersökt vad som händer på fabriker efter beslut om nedläggning. Efter en första chockfas där produktiviteten sjunker ökar den och blir högre än normalt.
Den viktigaste orsaken tycks vara att chefernas beteende ändras. De drar sig undan och slutar att detaljstyra verksamheten. Enligt Hansson tar anställda ett större ansvar, och en "innovativ kraft" släpps lös när friheten att själv organisera sitt arbete ökar.
Detta är viktig kunskap.
Två samhällsförändringar gör nämligen produktiviteten till en ödesfråga: äldreboomen och globaliseringen. Om skatteintäkterna ska räcka och omsorgen hålla en värdig nivå när färre i arbetsför ålder försörjer fler pensionärer så måste produktiviteten öka i både privat och offentlig sektor.
Globaliseringen innebär att svensk arbetskraft konkurrerar med arbetskraft i resten av världen. Vissa ekonomer tror att det kommer att tvinga fram sänkta reallöner i västvärlden. Om vi på konstgjord väg försöker hålla lönerna uppe så blir det i stället massarbetslöshet, varnar de.
Andra ekonomer säger att riskerna är små, om vi bara höjer vår produktivitet.
Även om de politiska blocken har olika idéer om vägen är de i stort överens om målet: Sverige måste ha en stadig produktivitetsökning.
I många yrken skapar produktiva medarbetare utrymmet för sin egen lönehöjning, genom att producera mer. Hög lön är dessutom motiverande - klassiskt är när Henry Ford 1914 chockhöjde lönerna från 2,20 till 5 dollar om dagen, och produktiviteten ökade.
Sambandet hög lön-hög produktivitet förklarar delvis varför den offentliga sektorn har svårare att höja produktiviteten. Den offentliga sektorn har en mer sammanpressad lönestruktur än den privata, och eftersom den är skattefinansierad ökar inte löneutrymmet i takt med produktiviteten. Dessutom är det ofta svårare att mäta produktivitet i den offentliga sektorn: Om en industriarbetare tillverkar mer är lätt att mäta - men hur mäter man kvantitet och kvalitet på det undersköterskan producerar?
Därför har kanske den offentliga sektorn mest att lära av Magnus Hanssons avhandling. När man inte kan erbjuda drömlöner kanske större frihet i arbetet kan öka produktiviteten. Standardsvaret på offentliga sektorns produktivitetsproblem brukar vara fler chefer och mer chefsutveckling - men tänk om det är tvärtom. Kanske skulle vård-skola-omsorg fungera bättre om de anställda fick jobba mer ostört och gå på färre möten för att lyssna på chefen.