Det lär dröja innan alla detaljer i Saudiaffären dras fram i ljuset, om de någonsin gör det. Däremot går det redan nu att teckna en bild av vad som kan ha bäddat för att Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) bidrar med expertkunskap när diktaturen Saudiarabien bygger en vapenfabrik.
Efter andra världskriget storsatsade Sverige på den inhemska försvarsindustrin. Neutraliteten förutsatte att Sverige inte var beroende av att köpa vapen från någon av supermakterna. Samtidigt var kalla kriget en realitet som politikerna inte kunde bortse ifrån. Vi var tvungna att ha ett starkt försvar, och vi valde att bli självförsörjande på vapen.
Men muren föll och de militära hoten mot Sverige framstod inte längre som särskilt allvarliga. Politikerna prioriterade ned försvaret. 1990 tog försvarsbudgeten 2,6 procent av BNP, i dag ligger siffran på 1,2 procent.
Försvarsindustrin hade dock blivit en vital del av svensk industri, som genererade högteknologisk kompetens, många sköna arbetstillfällen och spinoff-effekter. För att bantningen av det svenska försvaret inte skulle gå ut över försvarsindustrin blev lösningen export.
Det är inte lätt för Sverige, som gärna ser sig som världssamvete, att exportera vapen. Därför har politikerna stiftat restriktiva exportlagar.
Men det är inte heller lätt för Sverige, som litet och neutralt land, att sälja vapen på en världsmarknad som präglas av försvarssamarbeten. När Norge häromåret valde att köpa det amerikanska stridsflygplanet Joint Strike Fighter i stället för Jas Gripen spelade Natomedlemskapet sannolikt stor roll för beslutet. Norska stridspiloter får till exempel sin grundutbildning i USA.
Eftersom vapenhandel länder emellan är en starkt politiserad historia finns risken att Sverige trycks allt längre ut i gråzonen. Om Natoländerna helst handlar med varandra, och andra demokratier måste ta hänsyn till andra överenskommelser, finns det inte så många "godkända" länder kvar för Sverige att exportera till.
Situationen drevs till sin spets 2007, när finansminister Anders Borg meddelade att försvaret skulle banta 4 miljarder på materialdelen. Trots en försvarsminister som avgick stod Borg på sig - statens försvarsanslag skulle inte gå till att hålla svensk industri under armarna, försvaret skulle köpa "från hyllan", det vill säga färdiga vapensystem från utlandet.
Här kan man spekulera i om den borgerliga regeringen ville kompensera försvarsindustrin för den nya, tuffa linjen från finansdepartementet? Minskad försäljning i Sverige kan ju vägas upp av ökad försäljning till utlandet, om politikerna gör det möjligt. FOI-hjälpen till den saudiska vapenfabriken ska enligt Ekot vara en motprestation för att Saudiarabien köpte radarövervakningssystem från Saab.
Vi kanske aldrig får veta om den nyss tecknade bilden stämmer. Klart står att svensk försvarsindustri pressas från många håll, och att det behövs en diskussion om dess villkor och framtid.