Inför en skolbal i Linköping försökte balkommittén att stoppa två mörkhyade elever från att delta. Det skulle se konstigt ut, och dessutom kunde andra elever känna sig kränkta om de tvingades att dansa med de mörkhyade vid parbytardansen, var argumenten. De två eleverna vände sig till skolledningen som tyckte att elevdemokrati skulle avgöra. Alla elever samlades i gymnastiksalen och de som ansåg att de mörkhyade borde få vara med på balen fick ställa sig i ett hörn medan de andra ställde sig i ett annat hörn. Omröstningen blev oavgjord, och kompromisslösningen blev att de två eleverna fick vara med på balen men de deltog inte i parbytardansen.
Det var inte så det gick till på Anders Ljungstedts gymnasium, men nästan. Byt ut "mörkhyade" mot "lesbiska" så är det precis vad som hände. Hade det handlat om mörkhyade hade historien aldrig utvecklats på samma bisarra sätt, eftersom ingen skolledare som vill behålla jobbet skulle låta eleverna rösta om en sådan sak. Men det visar också att medvetenheten i skolan om diskriminering mot homo-, bi- och transsexuella (HBT) är betydligt lägre än medvetenheten om rasism.
Därför är det bra att RFSL ordnar en temadag om skolan under den pågående Pridefestivalen. Kunskapen om HBT-personers situation och diskrimineringen de utsätts för måste blir bättre hos alla som jobbar i skolan. Annars hänger HBT-elevers skolsituation på om de råkar få en lärare som intresserar sig för frågan, en lärare som inte bryr sig eller en rent homofobisk lärare.
Däremot är det tveksamt om RFSL:s krav på obligatoriska formuleringar om HBT i kommunernas skolplaner skulle göra någon skillnad. Skolplanerna antas av fullmäktige i varje kommun och framstår ofta mest som ett tillfälle att stoltsera med sina höga ambitioner. En HBT-mening i varje skolplan hindrar inte att HBT-elever fortsätter att behandlas illa i skolan.
Avgörande är i stället att varje lärare har kunskapen och viljan som krävs för att HBT-elever ska mötas av respekt och få stöd om de behöver det. Och i det sammanhanget har RFSL en viktig uppgift. Redan i dag arrangerar organisationen skolbesök, där eleverna får lära sig mer om annan sexualitet än den som är hetero. RFSL finns också med i projektet Under ytan, som ska förbättra HBT-kunskapen bland lärare och lärarutbildare. Verksamheter av det här slaget måste byggas ut och struktureras så att de når alla.
Generellt sett ska man vara försiktig med att kräva att skolan ska fixa alla problem som har med barn och ungdomar att göra. Risken med allfixarskolan är att föräldrarnas ansvar helt glöms bort, och att skolan faktiskt inte hinner med sin kärnuppgift -- att lära eleverna grundkunskaper. Men när det gäller HBT-elever så finns det skäl att kräva att skolan tar ett större ansvar. Alla unga vågar inte berätta för sina föräldrar att de inte är heterosexuella, många föräldrar behöver tid för att bearbeta informationen och dessutom är det aldrig acceptabelt att människor diskrimineras och behandlas illa på grund av något de inte har valt själva -- oavsett om det är hudfärg eller sexuell läggning.