Allt fler studenter väljer att inte låna pengar från csn. Nästan 30 procent av förra årets studenter tog bara emot studiemedlets bidragsdel, och avstod från lånedelen.
På csn tror man att det är de hårdare återbetalningskraven som slutligen har slagit igenom. 2001 ändrades reglerna så att studielånet betalas tillbaka med en viss procent av skulden varje år, oavsett inkomst. Innan dess betalade man en viss procent av inkomsten.
När reglerna skärptes var det av två skäl. Dels ville man minska skuldsättningen, både statens och individernas. Dels ville man via reglerna stimulera studenterna att göra rationella studieval.
Det är nämligen så, och har varit en längre tid, att svenska studenter i hög grad väljer "fel" utbildningar - åtminstone om syftet är att bli efterfrågad på arbetsmarknaden.
Det svenska högskolesystemet har inte heller haft en konstruktion för att förebygga att studenterna väljer fel, snarare tvärtom. Högskolorna väljer tämligen fritt vilka utbildningar de ska anordna. Studenterna som söker till högskolorna har en ganska tunn information att gå på, eftersom det har varit tabu med rankning och jämförelser i svenskt högskoleväsende. Högskolorna får den största delen av sina resurser utifrån hur många studentpoäng de producerar per år. Högskolorna har byggts ut väldigt mycket, väldigt snabbt.
Sammantaget leder detta till ett system där högskolorna inte bara försöker ge studenterna vad de vill ha utan till och med, med klatschiga reklambroschyrer, uppmanar studenterna att satsa friskt snarare än att investera klokt när det kommer till högre utbildning.
Att situationen har blivit som den är får socialdemokratiska utbildningsministrar och gamla moderata utbildningsminister Per Unckel dela skuldbördan för. Grund- och gymnasieskolan har också en viktig del i ansvaret. Eftersom den pedagogiska trenden i den grundläggande utbildningen har haft tung slagsida åt omedelbar behovstillfredsställelse och elevens njutning, lust och eget val är det inte förvånande att många sedan valt högskoleutbildning som är "ball och trendig" hellre än krävande, otrendig - men eftertraktad på arbetsmarknaden.
När nye universitetskanslern Anders Flodström intervjuades i Corren i går sade han dock att lärosätena bör få anslag utifrån kvalitet och att de svenska universiteten bör rankas. Tillsammans med hans tidigare utspel om att minska antalet universitet i landet tyder det på att han inte vill dansa med i en utbildningsinflation som sker bara för sin egen skull och som leder till en nivellering av utbildningen.
Kunskap är förvisso en lätt börda att bära, men det är inte studieskulder och inkassokrav. Därför är det positivt om fler försöker att klara studierna utan att låna pengar. Ännu bättre blir det om politikerna lyssnar på Flodström. Då kanske vi får en bättre samklang mellan den högre utbildningen och arbetsmarknadens behov, så att de studenter som ändå lånar pengar klarar av att betala tillbaka lånen.