Men mycket mat slängs - 44,3 procent av alla sopor i Linköpings kommun består av mat, enligt Linda Genander, kommunikatör och verksamhetsutvecklare på Tekniska verken (Corren 28/10). En nollvision är naturligtvis inte rimlig när det gäller matavfall; potatisskal, äppelskruttar och köttben ska vi inte tvingas äta upp. Problemet är den mat som slängs trots att det inte är något fel på den, eller att vi köpt hem för mycket så maten hinner bli förstörd innan vi ätit upp den.
Nu tar kommunen ett steg i rätt riktning gällande slöseriet med matavfall. Linköpingsborna ska inte tvångsmatas, däremot åläggs de att källsortera sina sopor. Alla matrester ska läggas i en särskild grön soppåse som sedan slängs med de övriga. Utsorteringen av matresterna sker sedan maskinellt och blir så småningom till biogas.
Att slänga matrester på tippen är sällan direkt skadligt för miljön, men att göra biogas av dem är förstås bättre. Tätare kretslopp är bra. A och O för att sopsortering ska fungera är att det dels är enkelt att följa reglerna (det går lättare att skifta beteende om det är bekvämt) och dels är kostnadseffektivt. För skulle det uppdagas att ekvationen slutar på minus, kommer den lilla ansträngningen med gröna soppåsar att kännas tämligen jobbig och meningslös.