Redan tidigt i sommar låg det där. Skräp, skräp, skräp i Linköpings parker och längs Stångån.
Kommunen lovade att satsa - och det har man också gjort. Notan väntas landa på sju miljoner kronor för städning i år. Ett rekordbelopp.
Men dessvärre har det inte blivit så mycket bättre. Enligt en omröstning på Correns hemsida där över 1700 personer har deltagit anser bara 12 procent att det blivit lite eller mycket bättre. Hela 48 procent anser att blivit skräpigare och 40 procent tycker att det är lika skräpigt som vanligt i Linköping.
Muharrem Demirok (c), ordförande i teknik- och samhällsbyggnadsnämnden säger till Corren (5/8):
"På något lustigt vänster är det på det sättet att ju mer pengar vi lägger ner på städning, desto skräpigare tycks det bli."
Jo, förmodligen är det just så. Den som suttit vid Stångån och käkat pizza och druckit öl kanske känner lite dåligt samvete över att han eller hon "glömde" att plocka upp. Men om samma person går förbi platsen nästa dag och ser att där är rent och snyggt - för att kommunens städpersonal redan varit framme - ja, då kanske man tänker att det inte var så farligt. Och nästa helg gör man samma sak igen.
Men smärtgränsen för städnotan är nådd. Sju miljoner är mycket pengar.
Inför nästa år vill kommunen se över sin städpolicy. Det handlar om var papperskorgarna är placerade och hur de är utformade. Dessutom ska en mätning av skräpet ge nya verktyg för att analysera situationen.
Och det är nog bra. Men räcker det?
Det finns skäl att överväga mer långtgående åtgärder.
En given sådan är utbildning av skolelever. Unga människor är påverkbara. Dessutom vet man, genom en attitydundersökning som Håll Sverige Rent har gjort, att unga mellan 15 och 29 år skräpar ner mest. Bland de unga männen slänger sju av tio skräp på marken.
Både grundskoleelever och gymnasieelever bör få information och utbildning om nedskräpning. Det kostar naturligtvis pengar, men på lång sikt kan det vara en klok investering.
En drastisk, men fullt rimlig, åtgärd vore att sätta gymnasieungdomar i arbete med att plocka upp skräpet. Schemalagd städning av parker en timme i veckan under årets varma skolmånader. Förhoppningsvis skulle det på sikt förändra attityden till nedskräpning bland unga vuxna.
Men det finns andra vägar. Man kan till exempel belägga snabbmatsställen och pizzerior med en städavgift, som står i proportion till deras försäljning. Eller så kan man kräva att snabbmatsställena genomför åtgärder som att ställa ut egna soptunnor i närbelägna parker.
På längre sikt skulle man kunna försöka få igenom en förhöjd pant på burkar, säg till tre kronor i stället för en. Kommunen skulle också kunna stå för en jouröppen returautomat för burkar, centralt i stan.
Man kan införa dryga böter för nedskräpning.
Alla dessa förslag är kanske inte genomförbara. Kanske finns det effektivare medel att ta till.
Men det krävs drastiska åtgärder - den nuvarande situationen är oacceptabel.