När SCB tidigare i veckan presenterade sitt resultat från mätningarna i maj var det en bekräftelse på de trender som kunnat skönjas en längre tid i de ordinarie opinionsinstitutens mätningar: Socialdemokraterna går kraftigt framåt, Moderaterna och Miljöpartiet går bakåt och de borgerliga småpartierna har det svårt under eller just ovan riksdagens fyraprocentsspärr.
Socialdemokraterna får stöd av 37, 3 procent av väljarna. Det är en ökning med nästan tio procent sedan mätningen i november. Bryter man ner resultatet i mindre bitar syns Socialdemokraternas framsteg ännu tydligare. Partiet går fram bland såväl arbetare som tjänstemän och mest hos de förra, vilket tyder på att kärnväljarna hittat tillbaka.
Uppgången är rekordstor. Aldrig tidigare har partiet gått framåt så mycket mellan två SCB-mätningar. Men faktum kvarstår; Socialdemokraterna lyfter sig ur en djup, djup svacka till normala nivåer. Man har en bra bit kvar till storhetstidens väljarstöd. I höst är det förvisso arton år sedan partiet senast fick över 40 procent i ett val. Men Mona Sahlin hade över 40 procent vid den här tidpunkten förra mandatperioden, utan att lyckas förvandla det övertaget till valseger.
Utan tvivel har valet av Stefan Löfven till partiledare varit ett lyckodrag av sällan skådat slag. Till skillnad från Håkan Juholt är han påläst och till skillnad från Mona Sahlin är han inte en polariserande politiker. Sahlin hade sina starka sidor men hon väckte också en stark kampvilja bland motståndarna. Det gör inte Löfven. Hans utmaning blir i stället att presentera en politik som gör att väljarna inte återigen vänder Socialdemokraterna ryggen.
Det var länge en moderat tradition att vara bäst på träning, för att lagom till valet ramla ihop opinionsmässigt. Om inte Löfven lyckas presentera en trovärdig politik och ett trovärdigt regeringsalternativ kan det bli en egenskap som Socialdemokraterna övertar från Moderaterna.
För Fredrik Reinfeldt är SCB-mätningen ingen munter läsning. Moderaterna backar knappt fem procent och hamnar på 28, 6 procent. Att småpartierna har det tungt börjar bli en obehaglig vana. Regeringen har emellertid större problem än vad som kan utläsas av opinionssiffrorna. Man saknar ett parlamentariskt underlag för att driva sin politik. Regeringen har många gånger blivit anklagad för att vara passiv. Det beror till stor del på att man har en riksdagsmajoritet mot sig i sina profilfrågor (läs: femte jobbskatteavdraget).
Socialdemokraterna rycker fram i skuggan av en minoritetsregering med problem. Alliansen får trösta sig med att opinionsmätningar av det här slaget bara är en tillfällig lägesrapport. Att ligga under när man innehar regeringsmakten är inget konstigt, snarare tvärtom.