Det senaste beskedet från Norrköping att kommunen inte tänker bidra till att täcka underskottet i länsmuseets Boxholmsprojekt är orimligt. Det illustrerar bristen på gemensamt ansvarstagande för kulturen i länet, vilket är ohållbart.
Till att börja med är Norr- köpings nej märkligt då ju kommunen varit inblandad i detta projekt. Att man då undandrar sig ansvaret för dess konsekvenser är oförsvarligt.
Vad som nu händer är att ytterligare två miljoner kronor läggs till länsmuseets underskott och belastar verksamheten. Det i sin tur för med sig den uppenbara risken att länsmuseet tvingas dra ner på sin verksamhet.
Det är uppseendeväckande och faktiskt också en smula upp- rörande att Norrköpings kommun drar sig undan sitt ansvar för ett projekt som bidragit till att försätta länsmuseet i dess nuvarande kris. Detta dessutom i ett läge då Linköpings kommun och landstinget försöker göra nya ansträngningar för att rädda museets existens. Irma Görtz, förste vice ordförande i landstingets styrelse, replikerar med att i så fall bidrar inte heller landstinget med pengar för att täcka underskottet i Boxholmsprojektet.
Det är kort sagt ett spel som pågår.
Sista ordet är knappast sagt. Mats Johansson säger att alla tretton kommuner i länet för samtal via Östsam om hur kulturen skall finansieras. Och han framhåller att om Norrköping vill ha ekonomiskt stöd till sin symfoniorkester så får man allt vara med och stödja kulturell verksamhet på andra håll i länet.
Det är i sig ett rimligt påpekande. Men det utpressningsliknande spel som nu pågår är likväl inte vackert att beskåda. I ljuset av sådant spel hotar kommunernas annars så högstämda tal om samverkan att framstå som tom retorik.
Det borde emellertid vara självklart med ett gemensamt, solidariskt ansvarstagande för den kulturella verksamhet som riktar sig till alla östgötar.