Kina blir en allt mäktigare spelare på den globala scenen. Dess ekonomiska revolution innebär ökat välstånd för hundratals miljoner, samtidigt som det stimulerar tillväxten i andra delar av världen.
Men den kinesiska ekonomiska frammarschen innebär även ett hot. Om inte de europeiska länderna förmår att hålla jämna steg riskerar de att hamna i ett permanent ekonomiskt och industriellt bakvatten. Det gäller att ständigt kunna ta fram nya, konkurrens-kraftiga produkter och tjänster, att erbjuda sig som en attraktiv plats för investeringar även när tyngdpunkten i den globala finansmarknaden förskjuts till Kina.
"Det kinesiska hotet" gör sig påmint på fler områden. Det blir inte bara ökad konkurrens om kapital och jobb, utan lika mycket om energitillgångarna. På detta fäster tre nya svenska rapporter vår uppmärksamhet.
I går presenterade Totalförsvarets forskningsinstitut samt Energimyndigheten tre undersökningar om effekterna av Kinas dramatiskt ökade energibehov. Rapporterna är diplomatiskt formulerade, men deras innehåll är likafullt högdramatiskt. Man konstaterar att Kinas energibehov får en allt större påverkan på såväl den globala ekonomin som säkerheten. De två senaste åren har den kinesiska oljeimporten ökat med fyrtio procent. Om denna utveckling fortsätter -- vilket den lär göra -- räcker helt enkelt inte oljan för alla. Det bäddar för konflikt mellan i första hand Kina och Förenta staterna, men också mellan Kina och Ryssland.
Varningarna om risken för nya internationella konflikter skall tas på största allvar. Slutsatsen i rapporterna, att Sverige och EU har all anledning att följa det nya spelet kring oljan, är självklar.