Valdagen flyttas till exempel från den tredje till den andra söndagen i september. Argumentet för är att regeringen ska få en veckas längre förberedelse för budgeten, ett skäl som väger tyngre än det emot; att valrörelsen skulle bli en vecka kortare. Då någon officiell startpunkt för denna inte finns går den ju att manövrera genom att politikerna tidigarelägger sina semesterplaner. Personvalsspärren till riksdagen sänks från 8 procent till kommun- och landstingsvalens 5 procent. Det kan verka rimligt att gränsen är densamma, men frågan är hur stor effekt sänkningen får. Personröstning har tyvärr inte fått något stort genomslag i Sverige och intresset är dessutom på nedgång.
2010 års allmänna val uppvisade en del krångel vid rösträkning och mandatfördelning, en del knutar är ännu inte upplösta. Enligt de nya reglerna kan nu kommunerna hålla ett extraval om två tredjedelar av kommunfullmäktige så kräver. Risken med ett sådant är dels att valdeltagandet förmodligen skulle sjunka markant, dels att det kaos man försöker ordna upp istället fördjupas. Nytt är också att riksdagen efter ett val genom omröstning ska bekräfta sitt stöd för statsministern, något som Fredrik Reinfeldt slapp i höstas men som fortsättningsvis kan orsaka en del tumult beroende på valresultatet.
Tre formella formuleringar läggs också till i regeringsformen: Samerna uppgraderas från "minoritet" till "folk"; Sverige får status som ett "mångkulturellt samhälle" samt; EU-medlemskapet blir inskrivet. Dessa tre lydelser var främsta orsaken till Sverigedemokraternas motstånd till grundlagsändringarna. Varför ska minoriteters rättigheter över huvud taget skrivas in? undrade SD:s partiledare Jimmie Åkesson och utrikespolitiske talesperson Kent Ekeroth under kammardebatten. Eftersom partiet är motståndare till både det mångkulturella svenska samhället och Sveriges EU-medlemskap är protesterna helt i linje med dess politik.
Den enskilde individens rättigheter stärks också genom att olika formuleringar ändras eller läggs till i grundlagen. Exempelvis införs en bestämmelse om att det allmänna ska verka för att barns rätt tillvaratas, skyddet för den personliga integriteten stärks och diskriminering gäller numera även sexuell läggning. Dessutom skärps domstolarnas självständighet och deras möjligheter att pröva om en lag strider mot grundlagen.
Förändringarna i den svenska grundlagen inte samhällsomstörtande, men innebär ändock förändringar som kommer att påverka många människors vardag. Sammanfattningsvis är det rimliga och bra justeringar i tiden som riksdagen fattat beslut om.