Sömnstörningar, oro, ångest, hjärtklappning, orolig mage med mera. Det skulle kunna vara Socialstyrelsens beskrivning av symptomen vid utbrändhet, men det är det inte.
Det är vanliga alkoholrelaterade sjukdomar och symptom.
För samtidigt som en kall pilsner eller ett glas vin kan vara gott och kännas avslappnande så finns det hälsorisker med att dricka alkohol som det pratas tyst om.
Corren berättade i går att svenskarna dricker allt mer. Samtidigt som vi tagit till oss kontinentala vanor med "after work" och socialt måttlighetsdrickande under veckorna så fortsätter berusningsdrickandet till helgen. En konsekvens är att allt fler får alkoholrelaterade sjukdomar.
Läkare som arbetar med Folkhälsoinstitutets Riskbruksprojekt har skrivit om hälsoproblemen som drabbar människor som dricker mycket utan att vara alkoholister - de så kallade riskbrukarna. Det är till exempel de nämnda utbrändhetsliknande symptomen, men också högt blodtryck. Vissa blodtryckspatienter skulle slippa medicin om de halverade sin alkoholkonsumtion.
Men att dricka för mycket alkohol är omgärdat av så mycket skam, tabun och moralism att läkarna drar sig för att fråga patienterna hur mycket de dricker. Ofta hittar läkare och patient andra förklaringar till det som egentligen beror på alkohol. Så kan en stressad kvinna som söker vård för hjärtklappning och orolig mage fortsätta att dricka några glas vin varje kväll för att "varva ned" - för hon vet inte att vinet sannolikt ökar hennes besvär.
Därför är det viktigt att undvika allt moraliserande omkring alkoholfrågorna. Studier visar att patienter med riskbruk men utan beroende enkelt skär ned konsumtionen till en ofarlig nivå om läkare berättar om riskerna.
Förutsättningen är att alkoholfrågan slipper moralismen. Om läkaren inte vågar fråga, eller om patienten - både för läkaren och sig själv - underskattar sin konsumtion, så blir det inga konstruktiva samtal.
Därför är det spännande att en forskare i Lund har tagit fram ett enkelt prov som visar hur mycket alkohol en person har druckit de senaste veckorna. Med ett sådant test är det ingen idé att ljuga. Kanske kan det bidra till ett avmoraliserande.
Randdebatten i sammanhanget är om inte Folkhälsoinstitutet, där Riskbruksprojektet drivs, är en av de ideologiproducerande myndigheter som alliansen har lovat att avskaffa?
Det är den förvisso, och Folkhälsoinstitutet har stått bakom tvivelaktiga projekt genom åren.
Riskbruksprojektet skulle dock lika gärna kunna drivas av Socialstyrelsen.
Konsekvenserna av vår ökade alkoholkonsumtion är däremot så allvarliga att ingen regering kan strunta i det. Läkarna inom riskbruksprojektet talar om en dold epidemi av lättare alkoholrelaterad sjuklighet. Likheterna mellan utbrändhet och alkoholrelaterade symptom tyder på att alkohol ligger bakom oerhört många sjukskrivningar. Om drickandet går ut över folkhälsan i den omfattningen är priset alldeles för högt - för samhället, för vården och för individerna.