Resultatet visar att svenska tonåringars kunskaper har sjunkit i såväl läsförmåga som matematik och naturvetenskap. Bland OECD-länderna hamnar Sverige först på plats 21 av 33 länder. Vi får till exempel storstryk av vår granne Finland, som toppar listan följd av Sydkorea på silver- och Japan på bronsplats. Dessutom har skillnaderna de svenska 15-åringarna emellan ökat. Det är de sämre eleverna som drar ner resultatet, medan de bättre ligger kvar på samma nivå.
Docenten i pedagogik, Anders Jakobsson, pekar ut det fria skolvalet som boven i dramat. Välmotiverade och högpresterande elever väljer bort vissa skolor vilket missgynnar de som finns kvar. Jakobsson går så långt som att kalla det fria skolvalet för en sorteringsmotor (Corren 8/12). Så är då lösningen att strypa möjligheterna för svenska elever att fritt välja skola? Nej. Valet står nämligen inte bara duktiga elever fritt, utan gäller samtliga elever. En annan orsak till att skillnaderna mellan 15-åringarnas prestationer ökar tros vara bostadssegregationen. Om skolvalet togs bort skulle elever istället tvingas gå i den skola som ligger närmast och följaktligen skulle segregationen även synas i klassrummet. Att ta bort chansen att välja skola löser således inte problemet.
Utbildningsminister Jan Björklund och regeringens reformer är viktiga steg mot ett trendbrott för svensk skola. Fokus på kunskap, fler schemalagda timmar i skolan med fler lärarledda lektioner är några sådana. Även nationella prov och betyg har stor betydelse eftersom de fungerar som kontrollstationer under en elevs skolgång så chockresultat när eleven ska lämna grundskolan undviks.
För att ha chans att lära sig något i skolan krävs att man är närvarande. För att minska skolket i skolan vill regeringen att det ska synas i betyget hur mycket eller lite en elev har skolkat. Förslaget har fått kritik från bland annat Skolinspektionen, Skolverket och Barnombudsmannen, BO. De två förra instanserna ser problem med att olika skolor bedömer skolk annorlunda och medför olikvärdiga omdömen. Men eftersom skolket inte kommer att redovisas i elevens slutbetyg är det svårt att se varför olika skolors tolkningar skulle vara ett problem. Poängen med systemet är ju att lärare, den enskilde eleven och dennes målsmän får klart för sig hur mycket skolk det rör sig om och att eventuella åtgärder mot skolket kan sättas in.
BO:s bekymmer rör däremot bakgrunderna till skolket. Om det handlar om otrygghet, mobbning eller liknande bör det inte gå ut över elevens betyg, anser BO. Men det är fortfarande viktigt att skolket synliggörs så att grunderna till det kan utredas, oavsett om det är dålig skolmiljö eller slöhet som ligger bakom. Det är svårt att få förändringar till stånd om inte problemen synliggörs