Nya tider, ny välfärd

En kommunalskatt på 42 procent är det få som skulle acceptera. Ändå kan det bli verklighet år 2030 - förutsatt att vi vill behålla samma standard på svensk sjukvård, social omsorg och skola.

Hur morgondagens välfärd ska finansieras är en mycket större fråga än vad dagens debatt ger sken av. Foto: Bertil Ericson/SCANPIX/2008

Hur morgondagens välfärd ska finansieras är en mycket större fråga än vad dagens debatt ger sken av. Foto: Bertil Ericson/SCANPIX/2008

Foto: Fotograf saknas!

Linköping2009-06-23 11:10
Detta är en ledare. Correns ledarsida är borgerlig. Tidningen står fri och obunden från alla partier.

Det skriver den före detta statssekreteraren Per Borg (S), författare till rapporten Välfärdens långsiktiga finansiering, på DN Debatt (23/6). Problemet, enligt Borg, har sin grund i två glädjande förhållanden: Vi blir allt äldre och allt rikare. Det innebär att fler behöver vård och omsorg samtidigt som kravet på höjd kvalitet växer. Det är en olöslig ekvation även med dagens relativt höga skattenivåer.

Och det handlar inte om att, som den rödgröna oppositionen vill, dra tillbaka delar av eller hela den skattesänkning som regeringen genomfört sedan 2006. För att vi i framtiden ska ha en välfärd likvärdig den som vi har haft räcker det inte heller med ökad sysselsättning och effektivitet. Vi måste börja ta ett större enskilt betalningsansvar.

Per Borg sätter huvudet på spiken: "Välfärdssystemen måste anpassas till medborgarnas krav och betalningsvilja".

Läs mer om