Nottingham menar att det är i klassrummet och skolan som grunden till lärandet finns. Socioekonomiska faktorer, det vill säga föräldrarnas studie- och yrkesbakgrunder, inkomster och hemmiljö har inte den inverkan som ofta lyfts fram. Det är hoppingivande att elever alltså är mer jämlika än deras föräldrars meriter vittnar om. I stället pekar Nottingham på läraren som nyckeln till elevernas framgång. Med tydligt ställda mål och förväntningar skapar läraren goda förutsättningar för elevernas resultat. Detta är goda nyheter för alla som vill förbättra svensk skola. Att förändra människors bakgrunder är nämligen betydligt svårare än att hitta bra lärare.
Därmed inte sagt att bra lärare växer på träd. SKL, Sveriges kommuner och landsting, visar också på vikten av duktiga lärare för att lyfta elevernas resultat. Samtidigt konstaterar SKL att alla lärare inte har samma kompetens och erfarenhet. Påståendet beläggs av att de största skillnaderna i elevers resultat främst finns inom, och inte mellan skolorna – även om de skillnaderna också ökat under senare år. Minst spridning av resultat syns mellan kommunerna. Uppgifterna finns i SKL:s rapport ”Myter om skolan hindrar utveckling” (juni 2013).
En elevs framgång hänger alltså mycket lite på vilken kommun han eller hon tillhör, och inte heller så mycket på vilken skola han eller hon väljer. Den viktigaste faktorn bakom ett gott resultat är i stället en bra lärare. Och sådana måste premieras, slår SKL fast. Inte genom en generell lönehöjning, likt den tiotusenkronorslösning som Miljöpartiet förespråkar, utan genom ökad lönespridning. En sådan motiverar till såväl karriärutveckling och resultat för lärarna, samt att den också leder till en generell höjning av lönerna. Därtill kommer rättviseperspektivet att de bästa är de som får mest betalt. På liknande sätt resonerade utbildningsminister Jan Björklund när han i sitt sommartal gjorde höjningen av skickliga lärares löner till Folkpartiets viktigaste fråga i höstens budgetförhandlingar.
En myt, som såväl SKL som James Nottingham sticker hål på, är betydelsen av klassernas storlek. Enligt SKL finns inget, förutom enskilda fall, som tyder på att klasserna blir större och lärartätheten minskar. Tvärtom faktiskt. Och Nottingham i menar att även om fallet vore att klasserna blir större och lärarna färre, har det ingen större inverkan på elevernas resultat. Därmed borde Socialdemokraterna styrka punkten 1 på sin lista över de fem viktigaste åtgärderna inom skolpolitiken: mindre klasser (två miljarder kronor vill S lägga på denna mytbildning). Fetare lönekuvert för skickliga pedagoger är alltså bättre spenderade pengar. Det och Nottinghams peptalk i Konsert och Kongress borde göra Linköpings lärare taggade inför en ny termin.
Maria Björk Hummelgren